Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 11:40 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/ylva-johansson-forsvarar-stopplagen/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Ylva Johansson försvarar stopplagen

Ylva Johansson håller fast vid den så kallade stopplagen som reglerar försäljningar av landstingsägda sjukhus. Och hon försvarar den höga lön hon fick i förlustbolaget Att Veta, när hon för DN ger sin första stora intervju sedan det blev känt att hon åter träder in i regeringen.

På Snättringe IP utanför Stockholm står Ylva Johansson och hejar på sin dotter Lotten i Hammarbys lag för tioåringar. Det hjälper möjligen: tjejerna slår Stuvsta IF med 6-2.

Nästa dag vinner sonen Kims lag sin match med 11-0.

Den nya vård- och omsorgsministern är fotbollsmamma - det är Bajen som gäller - och när hon beskriver varför låter det som en uppskolning av framtida politiker (vilket hon förnekar):

- Man lär sig jobba i ett lag. Och man lär sig att både vinna och förlora.

Själv förlorade hon sin plats i regeringslaget efter valet 1998. Hon offrades för att finansministern Erik Åsbrink skulle vara kvar. Både kunde inte stanna sedan de deklarerat sin kärlek till varandra, ansåg statsministern.

Men nu är hon på väg tillbaka. Måndagen den 13 september tillträder hon jobbet på socialdepartementet.

Vad blir det första du tar itu med?

- Äldreomsorgen. Jag vill försöka genomföra en satsning på vård och omsorg för äldre. Om man ska vara retorisk: man har jobbat och slitit i hela sitt liv och en dag blir man sjuk eller gammal. Då måste man känna sig trygg i att vården finns där.

På längre sikt är också primärvården och psykiatrin nyckelområden, säger hon när vi träffas på ett fik på Kungsholmen dagen efter sonens storseger i fotboll.

Regeringens så kallade stopplag, som ska reglera utförsäljningen av sjukhus, har mött kraftig kritik. Landstingen får enligt lagförslaget inte överlåta sjukhus till vinstdrivande företag.

Stopplagen har sågats av flera socialdemokrater, bland annat från fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet, men också av Konkurrensverket som varnat för att den kan leda till dyrare och sämre vård.

Ylva Johansson säger att hon står bakom huvuddragen i förslaget, som är ett resultat av en förhandling mellan regeringen och stödpartierna v och mp.

- Men det är alldeles för tidigt att säga om det ska ändras utifrån remissvaren. Det vore dumt av mig att låsa mig i exakta formuleringar.

Enligt den nya vårdministern bör vården inte bli en marknad.

- Det vore förödande på sikt för likvärdigheten i vården. Man kommer aldrig att få ut marknadsekonomins fördelar. Däremot är risken stor att vi på sikt får ett A- och B-lag bland medborgarna när det gäller tillgång till vården.

Vad grundar du det på?

- Vi är för svaga som aktörer på en marknad när vi är sjuka. Det är så mycket annat som är viktigare, inte minst att man ofta inte har en aning om vilken vård man behöver. Jag säger nej till en marknadslösning i vården, men inte till privata entreprenörer. Jag tror inte att privat driven vård och omsorg är vare sig sämre eller bättre, dyrare eller billigare än kommunal- och landstingsdriven vård. Det finns säkert exempel på både det ena och det andra.

Enligt regeringens förslag ska man även i fortsättningen kunna sälja ut sjukhus, säger Ylva Johansson.

- Men det är viktigt att ha regler för hur det ska gå till. Annars blir det en chimär att landstingen har ansvar för hela vården.

Ska man få tjäna pengar på att äga ett sjukhus?

- Ja. Men ska man ta över ett sjukhus från landstinget och ha offentlig finansiering för sin verksamhet, då ska det finnas begränsningar av vad man får göra med vinsten.

Varför det?

- Det är ett sätt att skapa tilltro till att skattepengarna verkligen går till vården.

När statsministern ringde och bad henne komma tillbaka till regeringen kom det, säger hon, som en total överraskning. Men det kändes inte som en upprättelse - trots att hon blev ordentligt ledsen när hon fick sparken som skolminister 1998.

För hon visste att hon var en bra skolminister, säger hon med övertygelse. Hon behövde ingen sådan bekräftelse. Nu tvekade hon eftersom hon inte gillar att vara en offentlig person, att bli igenkänd.

- Men när jag fick veta att jag skulle få vara med att utveckla äldreomsorgen, framför allt att satsa på personalens kompetens, så bestämde jag mig. Hela sakområdet lockar mig. Det är roliga frågor,

Tänkte du på den ökade hotbilden mot politiker?

- Ja, lite. Min dotter sa till mig i går kväll: "Men mamma, tänk om nån dödar dig som de gjorde med Anna." Så även om man inte tänker på det för egen del så ska man handskas med den situationen gentemot sina barn.

Vad svarade du?

- Jag försökte ge ett ärligt svar. Att det finns en risk, men att den är mycket mindre för mig än den var för Anna. Att säkerheten är bättre nu. Och att man aldrig kan vara helt säker. Förfärliga saker kan alltid hända.

Sedan statsminister Göran Persson avslöjade sitt nya ministerval i sitt tal i Björkviks Folkets park för en månad sedan har hennes tidigare jobb uppmärksammats: som vd för IT-företaget Att Veta hade hon en lön på 116.000 kronor - trots att företaget gick med mångmiljonförluster.

Själv menar hon att debatten delvis utgått från felaktiga uppgifter.

- Det har framställts som mitt företag, men det har det aldrig varit. Jag blev tillfrågad våren 2003 om jag ville ta över som vd. Jag sa att om jag ska jag göra hans (företrädarens) jobb så ska jag ha hans lön. Jag tycker fortfarande att det var ett rimligt krav.

Men är det rimligt att ta ut en så hög lön när företaget går med förlust år efter år?

- Att Veta hade som idé att utveckla läromedel och att sedan sälja dem. Då är det naturligt att verksamheten inleds med stora förluster. Man har ju stora utvecklingskostnader. Men det innebär inte att människor ska arbeta utan lön.

Enligt kritiken var detta en gräddfil. Andra privata entreprenörer jobbar och sliter, tar inte ut lön förrän första ordern kommer in utan belånar snarare sina hus.

- Men jag var inte en privat entreprenör. Jag har inte haft något ägarintresse eller några optioner. Den intressanta frågan är om man kan få fart på försäljningen, och det är jag övertygad om att man kan.

Hon påpekar att hon som vd rationaliserade bort sig själv eftersom hon var för dyr för det lilla företag som återstod efter en hårdbantning. Och att lönen betalas ut under en ettårig uppsägningstid är, säger hon, normalt i vd-avtal. Hon kommer dock inte att ta emot någon lön från Att Veta efter att hon blivit statsråd.

- Det vore direkt olämpligt, säger hon.

En medelinkomsttagare får jobba ett halvår för att komma upp i din månadslön. Har du funderat hur det påverkar synen på politiker?

- Jag tror att det finns två saker som båda är sanna. Å ena sidan påverkas man alltid av de villkor man själv lever under. Risken finns att man inte på allvar kan sätta sig in i hur det är att ha en mycket lägre lön. Men å andra sidan finns det inte någon fungerande modell som innebär att man måste vara lågavlönad för att vara politiker.

Hon tror inte att förtroendet för socialdemokraterna påverkas av att företrädare för partiet har höga löner, köper gård i Sörmland eller en niorummmare på Norr Mälarstrand, som hon och maken Erik Åsbrink.

Det viktiga, menar hon, är politiken. Och hon hävdar bestämt att det är bra att de borgerliga partierna nu samlar sig inför nästa val.

- Det gynnar socialdemokratin, för vi har varit duktiga på att ta hand om landet och det tror jag folk vet. Men vi behöver ett tydligt regeringsalternativ. Det är en match som är kul att gå.

Så att ni inte vinner med 11-0?

- Haha. Nä, just det.

Ylva Johansson

Född: 1964 i Huddinge. Uppväxt i Salem utanför Stockholm.

Familj: Maken Erik Åsbrink, sonen Anton, 3 år, tvillingarna Kim och Lotten, 10, från ett tidigare äktenskap samt Åsbrinks barn Arvid, 18, Hjalmar, 20, och Marika, 24.

Bor: Niorummare på Norr Mälarstrand i Stockholm.

Yrkesbakgrund: Högstadielärare 1992-94. Konsult, vice vd och så småningom vd på företaget Att Veta AB som sysslar med interaktiva läromedel.

Politisk bakgrund: Riksdagsledamot för vänsterpartiet 1988-91. Medlem i socialdemokraterna 1993. Skolminister 1994-98. Tillträder som vård- och omsorgsminister 13 september 2004.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.