Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Yngsta riksdagen hittills

Valet resulterade i den yngsta riksdagen hittills. Men Socialdemokraternas mål om var fjärde riksdagsledamot under 35 år höll inte hela vägen fram.

Riksdagsledamöterna blir allt yngre. Snittåldern i den nya folkvalda församlingen ligger på drygt 45 år. 2010 var den 47 år och lite längre bak i tiden, 1991 som exempel, låg den genomsnittliga åldern på närmare 51 år. Framför allt har åldern bland de folkvalda fallit de senaste valen.

– Det här är den yngsta riksdagen någonsin i svensk demokratisk historia, säger Richard Öhrvall, statsvetare och valstatistiker åt Statistiska centralbyrån.

Även internationellt sett har Sverige ett ungt parlament. I världen ligger snittet kring 50 år.
Högst snittålder bland partierna har Socialdemokraterna, drygt 47 år. Och partiets ambitiösa mål, att var fjärde S-ledamot skulle vara under 35, kom på skam. I stället för 25 procent blev det knappt 16 procent, enligt TT:s genomgång.

– Vi har tagit ett tydligt steg, men vi har ytterligare steg att ta, säger Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin.

I förra valet var nio procent av Socialdemokraternas riksdagsledamöter under 35 år.

Klart lägst snittålder bland de invalda riksdagsledamöterna har Sverigedemokraterna, strax under 40. Och dess andel under 35 år uppgår till 35 procent. Ungefär lika stor andel yngre har S tilltänkta regeringskamrat Miljöpartiet.

I kommunpolitiken har däremot åldern på de folkvalda gått åt andra hållet. Och även om de listorna inte är klara talar inget för att den trenden har vänt, enligt Richard Öhrvall.

Fakta: SD-ledamöter yngst i riksdagen

Snittålder på riksdagsledamöterna efter det senaste valet, parti för parti.

S    47,3
   46,9
M    46,9
MP    46,1
KD    45,4
MP    44,7
   43,6
SD    39,9
Alla    45,4

Siffermaterialet baseras på ledamöternas födelseår.

Källa: Valmyndigheten (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.