Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Regeringen: Landshövdingar ska leda civilt försvar

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och justitieminister Morgan Johansson (S).
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och justitieminister Morgan Johansson (S). Foto: Lotta Härdelin

Utvalda landshövdingar ska få ökade befogenheter för att skydda civilbefolkningen vid kriser och mot krigets fasor. Regeringen tillsätter nu en utredning för hur det civila försvaret ska ledas och samordnas på central, regional och lokal nivå.

– Vi har ingen anledning att dra ut på det här. Vi ska kunna möta ett väpnat angrepp. Totalförsvaret innebär en djupt fungerande samverkan mellan samhällets civila och militära sida. Det utgör den samlade samhällsinsatsen för att värna Sveriges suveränitet i en ofredstid, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Läs mer: Fler svenskar tror på försvarets förmåga 

Skyddet av svenska folket under kriser och krig är högaktuellt. Den 20 december slog regeringens försvarsberedning fast att hoten mot Sverige ökar: ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.” I betänkandet ”Motståndskraft” skrev beredningen att alla svenskar borde lagra förråd för att klara sig själva i en vecka.

På måndag talar försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow inför Folk och Försvars rikskonferens i Sälen om ”Det nya totalförsvaret”. Där ingår tydligare ledning och klarare fördelning av ansvar. Och redan nu är regeringen redo att ta de första besluten för att genomföra några av beredningens förslag.

– Vi skriver nu på direktiv till en sådan utredning och kommer att tillsätta den under våren, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till DN. 

I regeringen Löfven svarar justitiedepartement för samordningen av samhällets civila krisberedskap, Försvarsdepartementet har ansvar för militära frågor och lagar för totalförsvaret, det vill säga höjd beredskap och krig. Tillsammans ska de civila myndigheterna och de militära bli det nya totalförsvaret.

– Huvudinriktningarna för det civila försvaret är två. För det första att skydda civilbefolkningen i händelse av krig och krigsfara. Är det någonting vi vet om ett modernt krig så är det att det går ut över civilbefolkningen i stor utsträckning. Det räcker med att titta på Syrien. Den andra uppgiften är att stödja det militära försvaret, säger Morgan Johansson.

Peter Hultqvist fyller i:

– Det militära försvaret kan inte fullgöra sin uppgift effektivt om det inte finns ett fungerande  civilförsvar som ingår i ett totalförsvarskoncept. Så det är två sidor av samma mynt. Därför är det så viktigt att vi nu från båda våra ansvarsområden jobbar intimt tillsammans när det gäller att utveckla det här, säger försvarsministern. 

Försvarsberedningen föreslog att alla totalförsvarsfrågor skulle samlas på försvarsdepartementet. Men Peter Hultqvist och Morgan Johansson svarar att detta är en fråga för statsministern. 

På nationell nivå vill försvarsberedningen ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) större ansvar och befogenheter. 

– Vi vill utreda styrningen på central nivå. Det är en fråga som man bör titta på – ja, bekräftar Morgan Johansson.

Justitieminister Morgan Johansson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Justitieminister Morgan Johansson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S). Foto: Lotta Härdelin

Beredningen föreslog även att samhällets civila ledning under höjd beredskap och krig måste stärkas på regional nivå. Det skulle ske genom att dagens 21 län bildar 3–6 civilområden där 3–6 landshövdingar skulle leda arbetet. 

– Länen är för små och detta skulle vara ändamålsenligt. Det är viktigt att gå vidare här så att det finns en bestämd struktur för detta där man pekat ut en landshövding som ansvarig för en del av landet och länen där, säger Morgan Johansson. 

Under det kalla kriget var sex landshövdingar utsedda till civilbefälhavare med särskilt planeringsansvar redan i fred. Civilbefälhavarna skulle vid höjd beredskap och krig arbeta parallellt med försvarets militärområdesbefälhavare. Men Morgan Johansson vill inte använda ordet civilbefälhavare.

– Om en landshövding får ansvaret, då är nästa fråga: med vilket mandat i förhållande till andra myndigheter? Det måste vi först noga överväga, säger justitieministern.

Enligt beredningens förslag skulle det krävas totalt ett 60-tal personer för att stötta civilbefälhavarna. Den nya utredningen blir klar 2019, beslut om genomförande ska fattas 2020 och träda i kraft under nästa försvarsbeslutsperiod som börjar 2021. 

– Det är oerhört stimulerande att få vara med och bygga upp det civila försvaret igen. Det har ju legat för fäfot, för att inte säga i malpåse i nära femton år. Nu kommer det nya pengar. Det var ju en av de stora nyheterna i försvarsuppgörelsen i höstas. Vi talar inte bara om det civila försvaret utan avsätter nu också rejäla resurser: 1,3 miljarder kronor över tre år så att de civila myndigheterna kan stärka sin beredskap, säger Morgan Johansson. 

Förvarsministern påpekar att ett 40-tal civila myndigheter samverkade med försvaret under övningen Aurora i september. Och i år startar ett försöksprojekt på region Gotland.

– Det ska vara en inspirationskälla och ett exempel för resten av landet. Det handlar om hur el, tele, it-säkerhet, väg-, järnvägs-, sjö- och flygresurser, finansiella tjänster och sjukvård ska fungerar i kriser och även i en krigssituation, säger Peter Hultqvist. 

Bägge ministrarna understryker att satsningen på totalförsvar också blir till nytta vid kriser i fred – från flodvågskatastrofer till terrorangrepp.

– Absolut. Det som hänt på senare år är att den svenska krisberedskapen och krishanteringsförmågan har ökat. Det är en följd av förändringarna i vår omvärld, säger Morgan Johansson.

Fakta.Försvarsberedningen

Försvarsberedningen är ett regeringsorgan för konsultationer med de politiska partierna. Strävan är att nå så stor enighet som möjligt. Uppdraget är att lägga grunden för riksdagens nästa femåriga försvarsbeslut 2019 för åren 2020–2025.

Socialdemokraterna och Moderaterna har tre ledamöter vardera, medan övriga sex riksdagspartier har varsin ledamot. Till det kommer ett sekretariat och sakkunniga experter från departement och myndigheter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.