Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Regeringen vill kunna stänga bron

Öresundsbron.
Öresundsbron. Foto: Ludvig Thunman/Bildbyrån

Regeringen vill kunna stänga Öresundsbron för att minska antalet asylsökande. Samtidigt föreslår Luxemburg att EU-länder ska få kunna stänga gränserna i upp till två år.

I förra veckan presenterade regeringen flera förslag ämnade att få ner antalet asylsökande till Sverige. En av åtgärderna som regeringen hoppas mest på är id-kontroller på tåg och bussar.

Den kommer sannolikt stoppa många som reser utan pass eller andra id-handlingar från att ta sig till Sverige. Men regeringen är beredd att gå längre än så. Den vill även ha möjlighet att stänga vägar och broar, skriver Dagens Industri.

I en lagrådsremiss pekas Öresundsbron ut som den vägsträcka som skulle vara aktuell att stänga.

”Öresundsbron är en av Sveriges viktigaste och mest trafikerade förbindelser med ett annat land, Danmark. En tillfällig stängning av bron kan utgöra ytterligare en åtgärd för att minska risken att den allmänna ordningen eller inre säkerheten påverkas till följd av den stora tillströmningen av asylsökande", står det i texten som DI tagit del av.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) säger till DN att möjligheten stänga bron endast ska användas i nödfall.

– Tanken är att om det uppstår en akut situation så ska regeringen ha möjligheten att fatta ett sådant beslut. I dag finns ingen laglig möjlighet att göra det, säger hon.

Anna Johansson säger att regeringen inte har några planer på att stänga bron i nuläget.

– I dagsläget ser vi inte en sådan akut situation. Det är inget vi planerar för, det vore en väldigt dramatisk åtgärd. Vi hoppas att det här lagutrymmet inte ska behöva användas, säger hon.

Om förslaget gå i genom ska regeringen kunna stänga bron i upp till en månad. Innan beslut om ny stängning fattas måste det sedan gå minst två veckor.

Regeringen kommer ta ställning till lagrådsremissen vid ett extrainsatt regeringssammanträde på fredagen.

Sverige kan få rätt att stänga gränsen i två år

Foto: Hannes Holmström

Sverige har infört tillfälliga gränskontroller. Nu föreslår EU:s ordförandeland Luxemburg att medlemsstaterna ska ha rätt att stänga gränsen i upp till två år.

Under hösten har flera EU-länder infört tillfälliga gränskontroller, bland dem Sverige, Tyskland och Österrike.

Enligt nuvarande regler får medlemsstaterna inte införa gränskontroller i mer än högst sex månaders tid. Men ett förslag som har läckts av den Londonbaserade medborgarrättsgruppen Statewatch kan göra det möjligt att utöka tiden till två år, skriver EUobserver.

I dokumentet skriver ordförandelandet Luxemburg att förlängningen skulle vara tillåten ”såtillvida de extraordinära omständigheterna utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning eller intern säkerhet”.

Steve Peers, expert på människorättslagstiftning vid University of Essex, menar att innehållet i dokumentet tyder på att förslaget kan tillämpas på alla medlemsstater.

”Alla interna gränser skulle kanske inte underkastas kontroller, men syftet verkar vara att ge grönt ljus för den här funktionen”, skriver han på sin blogg.

EU har tidigare hotat att stänga ute Grekland från det passfria Schengensamarbetet, bland annat för att landet inte samarbetar med unionens gränsmyndighet Frontex. I det läckta dokumentet föreslår Luxemburg att Frontex genast ska genomföra en insats i norra Grekland för att komma till rätta med allvarliga problem.

Förslaget ska diskuteras när EU:s inrikesministrar, däribland Sveriges Anders Ygeman, träffas i Bryssel på fredagen.

Den passfria Schengenzonen upprättades 1985 och omfattar 22 av EU:s 28 medlemsstater. Bulgarien, Storbritannien, Rumänien, Irland, Cypern och Kroatien står utanför, medan icke-medlemsstaterna Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz ingår. Syftet är att underlätta den fria rörligheten av personer, pengar, tjänster och varor.

 

Migrationsverket: Därför har antalet asylsökande ökat dramatiskt

Människor i en svår situation upplevde att Schengenområdets yttre gräns var öppen. Därför ökade antalet nya asylsökande dramatiskt efter sommaren, enligt Migrationsverket. ”Det blev en snöbollseffekt”, säger Merjem Maslo på omvärldsenheten.

I juli tog flyktingströmmen från Syrien in i Europa via Turkiet och Grekland ordentlig fart. Under sensommaren och hösten blev flyktvägen ett huvudalternativ även för afghaner och irakier.

Anledningen till att de flesta på flykt från Syrien, Afghanistan, Irak och Iran väljer just den här rutten är att sjöresan från Turkiet till de grekiska öarna är ganska kort. Dessutom sjönk priset för överfarten till cirka 1.000 euro per person i somras, då uppemot 10.000 migranter dagligen tog sig över sundet i mindre gummi- och fiskebåtar.

Antalet migranter ökade från drygt 6.600 i juni till nästan 39.200 i oktober. Enligt Migrationsverket beror den dramatiska ökningen på att människor i hemländer med ett dåligt säkerhetsläge har upplevt det som att Schengenområdets yttre gräns är öppen. Säkerhetsläget har inte försämrats, utan det är möjligheten att lätt ta sig in i Europa som har fått så många människor att samtidigt resa hit.

– När man såg att syrierna tog sig till från Grekland och vidare in i Europa såg andra grupper att det var möjligt att göra samma sak. Det blev en snöbollseffekt. Det kanske var psykologiskt, alla ville passa på att åka innan EU stängde gränsen, säger Merjem Maslo på Migrationsverkets omvärldsenhet.

Turkiet brottas med inrikespolitisk instabilitet och prioriterar inte gränsbevakningen mot Grekland – som i sin tur har stora ekonomiska problem och inte heller lägger fokus på att upprätthålla Schengens gräns.

Även opinionen i flera EU-länder har bidragit till den ökade flyktingströmmen. Synen på flyktingar blev mer positiv när bilden på den drunknade syriske treåringen Alan Kurdi publicerades i september. Migranterna har fått hjälp av frivilliga längs resrutten och asylsökande har hälsats välkomna i Tyskland och Sverige.

Ytterligare en orsak är att migranter inspirerar andra personer via sociala medier. De lägger ut bilder och berättar om sin resa på Facebook.

Men nu kan situationen vara på väg att förändras. Förra veckan slöt EU ett avtal med Turkiet om hårdare gränskontroll. Och i måndags stoppade turkiska myndigheter cirka 1.300 migranter som var på väg att ta sig över gränsen sjövägen.

– Den stora frågan är om Turkiet kan stoppa alla på flykt. Turkiet är bara en aktör i aktörskedjan och man ska inte lägga allt för stor vikt vid en enskild händelse.

Fördjupning. Läs mer

Här hittar du DN:s samlade rapportering om flyktingkrisen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.