Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Resistenta bakterier fortsätter öka i Europa

Resistenta bakterier fortsätter att öka i Europa. Mest oroar ökningen av bakterier som är resistenta mot flera olika typer av antibiotika, säger Dominique Monnet på Europeiska smittskyddsmyndigheten.

Resistenta bakterier är ett av de största hoten mot folkhälsan, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Under 2016 ökade de i Europa, visar en rapport från Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC. Men det är skillnader mellan länderna, störst andel finns i södra och sydöstra delarna medan den är mindre i de nordliga.

– Med en ökande resistens mot även de antibiotika som används som sista utväg ser vi en skrämmande framtid där kirurgiska rutiningrepp, barnafödande, lunginflammation och även hudinfektioner än en gång blir livshotande, säger Vytenis Andriukaitis, EU-kommissionär med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet.

Läs mer: Här är de resistenta superbakterierna du ska akta dig för

ESBL-bakterier som är resistenta mot flera typer av antibiotika har ökat signifikant mellan 2013 och 2016, visar rapporten. I Italien, Slovenien, Bulgarien och Cypern hittas den i mellan 25 och 50 procent av de prover som har tagits. Sedan 2013 har den ökat i Frankrike, Belgien, Österrike, Litauen och Malta från att ha hittats i upp till 10 procent av proverna till att nu hittas i upp till 25 procent.

– Situationen med att bakterier som har en kombinerad resistens till flera olika antibiotika grupper fortsätter att öka är särskilt oroande. Det finns väldigt begränsade behandlingsmetoder för patienter som blir infekterade av dem, säger Dominique Monnet, ansvarig för resistensrelaterade infektioner på ECDC.

ESBL kan förkomma hos E-coli som är en vanlig tarmbakterie, det är är en av de vanligaste resistenta bakterierna vi i Sverige får med oss hem från utlandsresor. Friska människor kan bära på ESBL utan att märka det, men när det orsakar en infektion, oftast urinvägsinfektion , blir behandlingen komplicerad.

– E-coli är en av vanligaste orsakerna till blodförgiftning, ofta är grundinfektionen urinvägsinfektion som har gått vidare till njurar och blodbanan, säger Olov Aspevall, sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten.

När det gäller den variant av ESBL, som är resistent mot nästan all antibiotika, ESBL-carba, återfinns den oftast i samma länder som har en hög andel multiresistenta bakterier.

– ESBL-carba är just nu det viktigaste hotet för Sverige och vi måste jobba hårt med vårdhygien för att undvika att den sprids på sjukhus, säger Olov Aspevall.

Ett ökande andel av infektioner och utbrott av resistenta bakterier sker, enligt rapporten på vårdinrättningar. 

I Sverige verkar det inte bli någon stor ökning av de båda bakterierna i år jämfört med förra året. När det gäller ESBL finns 8400 fall rapporterade till och med oktober i år, för hela 2016 var antalet 10600.

För ESBL carba har 100 fall rapporterats hittills i år, för helåret förra året var antalet 126.

Positivt i den nya rapporten är att fallet av MRSA-bakterier, en sorts stafylokocker har minskat signifikant  sedan 2013. Men trots den positiva utvecklingen är den ett prioriterat hälsoproblem i tio länder som har en andel som är högre än 25 procent av bakterien.

Att förekomsten av resistenta bakterier är vanligare i södra och sydöstra Europa hänger troligen ihop med antibiotikaanvändningen, både till människor och djur.

– Man har haft använt mer antibiotika i de länderna och haft lättare att få tag på antibiotika utan recept, åtminstone tidigare, säger Olov Aspevall.

– Men också andra faktorer spelar roll, framförallt vårdhygienrutiner på sjukhusen och även faktorer som tillgång till enkelrum och egna toaletter för patienter. Det är en ekonomisk fråga om länderna har resurser att förbättra det här för det innebär stora kostnader.

I samband med rapporten påpekas vikten av samarbete mellan länderna för att hjälpa till att införa de bästa åtgärderna som finns. Och sedan september pågår ett EU-projekt som syftar till detta. Arbetet leds av Frankrike och Sverige är med i ett delprojekt.

– Det är en sak som är positiv, att man ser ett ökat samarbete både globalt och inom EU. Arbetet kommer att ta många tiotals år att genomföra om man tittar på hela världen, det är så många faktorer man måste påverka, det handlar om allt från smittspridning från avlopp och tillgång på vatten av bra kvalitet, säger Olov Aspevall.

Resistenta bakterier

Fakta

ESBL. Extended spectrum beta-lactamases. En grupp enzymer som kan bryta ner antibiotika. Finns ute i samhället, kan smitta i mat särskilt i länder med dålig hygien.

ESBL-carba, som ovanstående, men är resistent mot fler typer av antibiotika.

MRSA. Meticillinresistenta gula stafylokocker. Orsakar infektioner hos människor och djur. Smittan fanns tidigare främst i vården nu även ute i samhället och kan överföras mellan människa och djur.

VRE. Vankomycinresistenta enterokocker, en typ av tarmbakterier som främst drabbar sjukhuspatienter som redan antibiotikabehandlas. Smittan inte så vanlig ute i samhället.

 

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.