Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-06 15:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sa-ska-larare-bli-battre-pa-att-undervisa-pa-komvux/

Nyheter

Så ska lärare bli bättre på att undervisa på Komvux

Matilda Ernkrans Foto: Lisa Mattisson

Trots att komvux har fler elever än hela gymnasieskolan så får inte lärare den utbildning som de behöver för att klara utmaningen att undervisa vuxna elever.

Bristerna gör att regeringen har gett Universitetskanslersämbetet uppdraget att utreda hur lärarutbildningarna ska bli bättre.

När Komvux fyllde femtio år förra året skrev prästen Kent Wisti under hashtaggen #komvux50 på Twitter att han blev präst ”med Guds hjälp och Komvux”.

https://twitter.com/wistikent/status/1046148651666616320

Det är många som har fått en andra chans och vittnat om hur mycket Komvux har betytt för dem på ett personligt plan. 

Men det är inte bara enskilda individer som har haft nytta av Komvux. 

– Komvux spelar redan nu - och ännu mer i framtiden - en viktig roll för kompetensförsörjningen i Sverige, säger Matilda Ernkrans (S) som är minister för högre utbildning och forskning.

– Vi kommer behöva fler undersköterskor, sjuksköterskor och lärare, och andra viktiga yrkesgrupper, fortsätter hon.

Vuxenutbildningen kan spela en avgörande roll för att nyanlända snabbt ska kunna skaffa en yrkesutbildning och komma i arbete, menar hon.

Dessutom: Näringslivet behöver påfyllning med vissa yrkesgrupper som det råder en skriande brist på.

Men trots alla fina ord så finns det stora brister. I somras lade Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik på Linköpings universitet, rapporten Redo för komvux på regeringens bord.

När han gick igenom kurserna på 12 universitet visade det sig bland annat att läroplanen för vuxenutbildningen bara fanns listad på 2 av de 12 universiteten

Det är olyckligt att lärare inte blir förberedda för den speciella utmaningen som det innebär att undervisa vuxna, särskilt som komvux har nästan 400.000 elever per år, vilket är mer än gymnasieskolan, menar han. 

– Undervisningen skiljer sig väldigt mycket från när man jobbar med vanliga skolelever. Hur undervisar man till exempel med en femtioårig man från Afghanistan som inte kan läsa eller skriva? 

Det kräver helt andra insatser än att undervisa en åttaåring från samma land, menar Andreas Fejes.

Lärosätena bryter dessutom mot högskoleförordningen genom att inte följa de styrdokument som faktiskt finns, skriver han i rapporten.

– Vuxna i undervisning har också ett försörjningsansvar för sig själva och andra. Det kan påverka undervisningen på ett sätt som läraren måste vara medveten om. 

En del äldre elever kan också ha negativa erfarenheter från tidigare skolgång, medan andra i samma klass kommer från länder med ett helt annat skolsystem. 

– Det måste läraren kunna ta hänsyn till, säger Matilda Ernkrans. 

En annan skillnad jämfört med andra utbildningsformer är att komvux har en kontinuerlig antagning, inte bara två gånger om året.

– Det gör att grupperna förändras och kan se väldigt olika ut. Det ställer speciella krav på läraren, och det är det som vi vill att Universitetskanslersämbetet ska titta särskilt på.

Meningen är att myndigheten ska skaffa en nationell bild av vuxenutbildningen ser ut och fungerar, och hur den kan bli bättre genom att man understödjer lärosätena så att de stärker kvaliteten på utbildningen av lärare. 

Läs mer: 

Läs mer: Tusentalas behöver utbildas i bristyrken