Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-08 03:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/snabb-okning-av-covid-sjuka-som-vardas-i-stockholm/

NYHETER

Snabb ökning av covid-sjuka som vårdas i Stockholm

Foto: Thomas Karlsson

Antalet covid-sjuka som måste vårdas på sjukhus i Stockholm ökar nu snabbt. Det gäller vården på slutna avdelningar, som vuxit sexfalt, och framför allt i intensivvården, där antalet patienter ökat än kraftigare och nu är uppe i 130.

När det gäller covid-19-epidemin förvärras nu läget. Så sent som i måndags framhöll statsepidemiolog Anders Tegnell att kurvan för antalet smittade i Sverige utvecklades långsamt:

– Fortfarande handlar det om att vi vill få en så flack kurva som möjligt. Det ser ut som om vi håller på att få en flack kurva, sade Anders Tegnell då.

Två dagar senare, på onsdagen, var Folkhälsomyndighetens budskap ett annat:

– Det börjar se ut som det blir en ganska brant kurva uppåt, sade Anders Tegnell nu.

En orsak är att den region som har den största spridningen av covid-19 – Stockholm – nu brottas med en snabb ökning av antalet patienter som behöver vård på sjukhus. Det visar en sammanställning som DN gjort av region Stockholms dygnsrapporter.

– Vi ser en snabb ökning i Stockholm och det är oroväckande, säger Lisa Brouwers som är chef för analysenheten vid Folkhälsomyndigheten.

Snabb ökning av covid-patienter <br> i Stockholm
Antalet patienter som vårdas på sjukhus för covid-19 och de som vårdas i intensivvård.
Snabb ökning av covid-patienter <br> i Stockholm
Källa: Region Stockholm, Lägesrapporter om arbetet med det nya coronaviruset fr o m 17 mars.

Antalet covid-smittade som fick vård i region Stockholm var på onsdagen den 1 april totalt 676 patienter, vilket är sexfalt fler än de 101 som vårdades den 19 mars. Av de 676 patienterna vårdades 546 i sluten vård på sjukhusen.

Utöver dessa 546 patienter måste ytterligare 130 patienter få intensivvård (IVA) för att kunna andas. Antalet iva-patienter har ökat dramatiskt. De har på fjorton dagar gått från 9 patienter, den 17 mars, till 130 patienter den 1 april.

Därmed överstiger antalet vårdkrävande iva-patienter i Stockholm det totala antalet vårdade för covid-19 för två veckor sedan.

De 676 patienter i regionen som vårdas för covid-19 kan jämföras med de totalt cirka 3.000 vårdplatser som normalt finns på sjukhusen i regionen. Mer än var femte vårdplats är nu belagd med en covid-19-patient.

Normalt finns cirka 90 iva-platser, en kapacitet som mer än väl fylls enbart av covid-19-patienter.

– Behovet ökar dag för dag. Det är många av våra äldre som blir drabbade. Vi ser också ett stort behov av sjukhusvård då många behöver syrgas, sade Björn Eriksson, regionens hälso- och sjukvårdsdirektör, i måndags.

Det är denna snabba ökning som fått regionen att organisera om vården inom sjukhusen och bygga ett helt nytt fältsjukhus på Stockholmsmässan i Älvsjö med 600 vårdplatser.

– Det är tydligt att Stockholm har en väldigt mycket snabbare spridning än övriga Sverige. Man ligger antagligen längre fram i utbrottet i Stockholm. Troligtvis för att många som kom tillbaka från Alperna kom till Stockholm och drog igång en spridning som man inte sett i andra regioner, säger Lisa Brouwers.

Folkhälsomyndigheten gav den 20 mars ut en skattning över hur många vårdplatser som krävdes vid ett ”worst case”-scenario. Enligt det skulle Region Stockholm som mest behöva drygt 900 platser i sluten sjukhusvård och ytterligare 250 platser i intensivvård.

I nuläget ligger alltså antalet inlagda covid-patienter i region Stockholm på hälften av Folkhälsomyndighetens värsta planeringsfallet.

Det förefaller också som om ökningen i Stockholm sker något snabbare, och därmed är brantare, än vad Folkhälsomyndigheten angett. Men sådana jämförelser går inte att göra enligt myndigheten.

– Det här är scenarier framtagna för vården för att planera vårdbehov, det är inte prognoser, svarar Lisa Brouwers vid Folkhälsomyndigheten.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt