Grundlagen och maktdelningen
USA:s statsskick grundas på konstitutionen från 1789, den äldsta i sitt slag. En grundprincip är maktdelning, som tillämpas på flera sätt. På den övergripande federala nivån är makten delad mellan tre institutioner: den lagstiftande (kongressen), den verkställande (presidenten) och den dömande (högsta domstolen). Dessutom finns det en maktdelning mellan de federala myndigheterna å ena sidan och de enskilda delstaterna å den andra.
Delstaterna
Att USA är en federation betyder att de 50 delstaterna har en betydande självständighet. De har egen författning, lagstiftning och kongress och styrs av en guvernör. Delstaterna avgör till exempel själva om de ska tillämpa dödsstraff. Även skol- och socialpolitiken ligger på delstatlig nivå. Sådant som sköts av den federala regeringen i Washington DC är försvaret, utrikespolitiken, inre säkerhet, tullar, postväsendet mm.
Presidenten
USA tillämpar inte parlamentarism. Presidenten behöver alltså inte ha stöd i kongressen (motsvarande riksdagen i Sverige). Till presidentens uppgifter hör att leda utrikespolitiken och vara högste befälhavare över militären. Presidenten kan också lägga lagförslag och använda sitt veto mot beslut i kongressen. Presidenten utser medlemmarna i regeringen, som kallas kabinettet. De fungerar mest som rådgivare. Stort inflytande över politiken har också presidentens personliga stab.
Kongressen
Det är kongressen som stiftar lagarna och beslutar om skatter och statliga utgifter. Den är uppdelad i två kamrar: representanthuset och senaten. Ledamöterna i bägge kamrarna representerar och väljs av respektive delstat. Antalet ledamöter som en delstat har i representanthuset avgörs av befolkningens storlek. Totala antalet ledamöter är 435. De väljs vartannat år. Senaten har 100 ledamöter (senatorer), två från varje delstat. De väljs på sex år.
Mycket avgörs i kongressens olika fackutskott. Där hålls ofta utfrågningar, hearings, i samband med utredningar som får stor uppmärksamhet i medierna. De många lobbyisterna i Washington DC utsätter kongressen för ett konstant hårt tryck.
Högsta domstolen
Högsta domstolen granskar de lagar som kongressen stiftar för att kontrollera att de stämmer överens med konstitutionen. Det gör att domstolen spelar en stor politisk roll. Aborter och dödstraff är två omstridda frågor där domstolen haft avgörande inflytande. De nio ledamöterna utses på livstid av presidenten men måste godkännas av senaten.
Källor: Utrikespolitiska institutet och Nationalencyklopedin