Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 01:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/soffan-hermansson-jag-kan-inte-friskriva-mig-fran-samtalet-om-fororten/

Nyheter

”Soffan” Hermansson: Jag kan inte friskriva mig från samtalet om förorten

Paneldebatten om ”Förorten”-boken hölls på Posthotellet, fr v professor Peter Esaiasson, moderatorn Andreas Johansson Heinö, S-profilen Ann-Sofie Hermansson och Liberalernas Simona Mohamsson. Foto: Lars Näslund

”Förorten” står i centrum av samhällsdebatten. Nya boken med studien om vad invånarna själva i två så kallade särskilt utsatta områden tycker lockade på onsdagskvällen fullsatt åhörarsal.

I panelen: Nyligen sparkade S-politikern i Göteborg Ann-Sofie Hermansson.

– Jag kan inte friskriva mig från samtalet bara för att jag lämnat stadshuset, säger hon.

Åtta månader efter att hon röstades bort som ledare för Socialdemokraterna i rikets andra stad söker ”Soffan”, som hon allmänt kallats i Göteborgspolitiken, en framtid i nya marker. I en intervju i DN nyligen berättade hon om hur hon tar lektioner för yrkesförarbevis. 

Men när tankesmedjan och bokförlaget Timbro frågade om intresse av att delta i en politikerpanel för att diskutera statsvetarprofessorn Peter Esaiassons färska bok ”Förorten – Ett samhällsvetenskapligt reportage”, ville hon gärna delta.

Ann-Sofie Hermansson, med bakgrund på löpande bandet på Volvo, IF Metall och uppdrag som Göran Johanssons politiska sekreterare, hade under närmare tre stormiga år, fram till i mars i år, som kommunstyrelsens ordförande att hantera utvecklingen i stadens så kallade särskilt utsatta områden.

Dit hör de nordöstra förorterna Hjällbo och Bergsjön där professor Esaiasson och andra forskare på Göteborgs universitet under två års tid samlat underlag till två olika vetenskapliga studier. Omkring 2.500 personer, de allra flesta med utländsk bakgrund, har fått svara på frågor om hur de ser på tillvaron i närmiljön.

Tillsammans med Simona Mohamsson från Liberalerna och före detta vice ordförande i ungdomsförbundet, kommenterade Hermansson boken från en scen på Posthotellet. Eftersom Socialdemokraternas nuvarande kommunalråd Viktoria Tryggvadottir Rolka fått förhinder blev ”Soffan” ensam att företräda den rödgröna sidan av politiken. 

– Jag var kanske inte i första hand här som representant för partiet, även om jag fortfarande är ledamot i partistyrelsen. Men jag kan inte friskriva mig från det här viktiga samtalet bara för att jag lämnat stadshuset, säger hon.

DN har tidigare skrivit om resultatet av intervjuerna med Hjällbo- och Bergsjöborna. På fråga från moderatorn och förlagschefen Andreas Johansson Heinö om bakgrunden till boken och studien sa professor Esaiasson att han ”försökt hitta ett mindre ängsligt sätt att prata om förorterna”.

– Sverige har gått igenom en stor samhällsförändring sedan 80-talet, gått från att vara ett av Europas mest homogena till att av de mest heterogena samhällena på kort tid. Men vi är så himla ängsliga att prata om förorten. Om man är en anständig människa är man livrädd för att hamna i fältet att vara en otäck människa.

Efter panelsamtalet diskuterade Ann-Sofie Hermansson studien och boken med de övriga på scenen. Foto: Lars Näslund

Esaiasson beskrev förorten som ”ett helt nytt fenomen i den svenska historien”.

– En över 90 år gammal man i Bergsjön som jag pratade med i hans soffa sa att 'jag bor inte i Sverige, jag bor i Bergsjön'. Myndigheterna har generellt väldigt bra koll på svenskarna, det finns statistik på allt. Men staten har dålig koll på människorna som bor i förorten. Man vet inte ens i detalj vilka som bor där. Vad jag vet har till exempel ingen ställt frågan 'hur många behärskar svenska språket i förorten?'

I det efterföljande panelsamtalet sa Ann-Sofie Hermansson att hon hade läst boken med stort nöje.

– Men jag saknade problematiken med hedersförtrycket. 

Liberalernas Simona Mohamsson sa att hennes första känsla av boken var ”lagom välkommen till Sverige” och sa att hon i den såg ett ”mellanförskap”.

– Det är ganska svårt att ändra på allt detta när man byggt en stad där det inte är tänkt att man ska ha ett liv i förorten utan man ska åka iväg till stan för att jobba eller studera eller handla, sa hon och fortsatte: 

– Människor är fantastiskt intresserade av att boxa in saker, att sätta in människor i fack. 

Apropå det som Peter Esaiasson beskrivit som förortsinvånarnas goda tillit till myndigheter men sämre tillit till andra i samma förort, sa Mohamsson:

– Här gäller det att ha rätt perspektiv. Vi talar om strävan efter tillit till varandra, men kanske borde vi hellre tala om tolerans för varandra? Det är svårt att skapa tillit när allt går så snabbt i en globaliserad värld.

Apropå Peter Esaiassons upplevelse av att bostadsbolagen snarare än civilsamhället har kraften att lyfta ”förorten” sa Ann-Sofie Hermansson:

– Vi romantiserar gärna om föreningsrörelsen, hejsan hoppsan, som att civilsamhället ska lösa svåra demokratiska problem. Det som först måste till är att rättsstaten fungerar. 

Professor Esaiasson fick en publikfråga om antagandet om samband mellan upplevd trygghet och etnisk homogenitet.

– Det bygger på forskningen om social trust och etniskt homogenitet. Jag känner mig trygg med att forskningen backar upp det resonemanget, svarade han.

Efter diskussionen frågade DN Simona Mohamsson om en bok och studie av det här slaget är bra eller onödig.

– Vi fokuserar lite på fel saker, svarade hon.

– Det blir lätt lite platt. Vi ska prata om förorten och säger att det är komplext. Men det är tvetydigt vilka problemen egentligen är. Det är tvetydigt vilken relation man ska ha till majoritetssamhället, alltså definitionen av vad som är problemet. Vi säger till exempel att vi ogillar segregationen, men det är rätt segregerat i Djursholm också. 

För Ann-Sofie Hermanssons del var samtalet om förorten inte det sista framträdandet i samhällsdebatten. 

– Jag ska till ett S-kafé i Kungsbacka inom kort och tala om hedersfrågor och så är det en annan förening som bjudit in mig för att tala om ledarskap, sa hon innan hon drog på sig ryggsäcken.