Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 08:41 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/staten-far-underkant-for-integrationen/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Staten får underkänt för integrationen

Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Staten tar inte tillräckligt ansvar för mottagandet av nyanlända, enligt Riksrevisionen. Myndigheten riktar i dag hård kritik mot det svenska integrationsarbetet. Situationen skulle förbättras om kommuner med god sysselsättningstillväxt tog emot fler personer.

Riksrevisionen har granskat hur integrationen fungerar. Slutsatsen är att insatserna inte är tillräckligt effektiva, enligt rapporten som publiceras i dag.

Det är fortfarande stora skillnader i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda, särskilt bland kvinnor.

De genomsnittliga handläggningstiderna för asylärenden ökade med över 30 procent från 108 dagar 2012 till 142 dagar 2014. Samtidigt är det få asylsökande som deltar i etableringsförberedande insatser.

– Det är viktigt att folk snabbt kommer in i arbete. Det är ett stort samhällsslöseri om man går för länge utan sysselsättning om man kan jobba, säger riksrevisorn Claes Norgren.

En avgörande faktor för att integrationen ska fungera bra är att nyanlända kommer till en kommun där sysselsättningen ökar. I dag finns det en obalans. De senaste åren har sysselsättningsökningen i Sverige varit starkt koncentrerad till storstäder och kommuner i närheten av en större stad. Tillsammans svarar de för 85 procent av ökningen år 2010 till och med 2013.

Samtidigt visar andra siffror att just dessa kommuner relativt sett tar emot allt färre nyanlända, medan exempelvis landsbygdskommuner tar emot allt fler.

– Man slussas till ställen där det finns bostäder men inte så mycket jobb. Vi konstaterar det uppenbara, men som ändå måste sägas: Man måste bygga bostäder. Det är en viktig nyckel för att lyckas med integrationen, säger Claes Norgren.

Enligt Riksrevisionen skulle nyanländas etablering på arbetsmarknaden förbättras om kommuner med god sysselsättningstillväxt ökade sin andel av kommunmottagandet.

Förra året ansökte 81 000 personer om asyl i Sverige, en ökning med 50 procent jämfört med 2013. Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet asylsökande att ligga kvar på höga nivåer de närmaste åren.

Statens direkta utgifter för migration och integration förväntas öka kraftigt – från 15,1 miljarder kronor år 2012 till 40,6 miljarder kronor år 2016. Enligt Riksrevisionen finns det därför anledning att se över om statens samlade resurser fördelas effektivt mellan olika insatser och politikområden.

– Det här är ett viktigt politikområde. Det handlar om ett viktigt samhällsåtagande för staten och det handlar om mycket pengar, säger Claes Norgren.

I en granskning i våras kunde DN visa att flyktingar har stora problem att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Vi studerade hur det gått för samtliga personer som fick permanent uppehållstillstånd 2004. Tio år senare hade inte ens varannan flykting en inkomst över 13 000 kronor i månaden. Minst tre av tio fick ekonomiskt bistånd från kommunen.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att staten inte tar tillräckligt ansvar för mottagandet av asylsökande och nyanlända. Det är ”inte rimligt att utfallet i så hög grad är beroende av enskilda kommuners vilja till ansvarstagande”, skriver myndigheten.

En rekommendation som framförs är att regeringen i ökad utsträckning bör ta ett nationellt ansvar för landets flyktingmottagande.

Bilder i text: TT

Fakta.Några av riksrevisionens rekommendationer

  1. Regeringen bör pröva om de samlade statliga resurserna kan fördelas på ett effektivare sätt.
  2. Regeringen bör skyndsamt överväga och vidta åtgärder för att minska bristen på bostäder i framför allt kommun med goda förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden.
  3. Regeringen bör i ökad utsträckning ta ett nationellt ansvar för landets flyktingmottagande.

Granskning. Vägen in till Sverige

Del 1: Tio år senare har varannan mindre än 13000 i månaden

DN:s unika granskning visar hur det gått för alla personer som fick permanent uppehållstillstånd 2004. Efter tio år har inte ens varannan flykting en inkomst över 13 000 kronor i  månaden. Till artikeln

Del 2: Snabbare väg till jobb för flyktingar från balkankriget

Flyktingar från kriget på Balkan har klarat sig betydligt bättre än andra invandrargrupper. De är välintegrerade på arbetsmarknaden och deras median­inkomst ligger inte långt efter den övriga befolkningens. Till artikeln

Del 3: Miljardbelopp till integrationen lämnas tillbaka

Arbetsförmedlingen har lämnat tillbaka hundratals miljoner till statskassan som var öronmärkta till integration. Trots ”etableringsreformen” har bara ett fåtal fått jobb utan statliga subventioner. Till artikeln

Del 4: Rika områden blir rikare medan invandrartäta får fler invandrare

Segregationen har ökat. I en unik kartläggning visar DN hur den ekonomiska och etniska segregationen förändrats i de 30 största kommunerna. Till artikeln

Unik grafik - Så ökar segregeringen i Sverige:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/rika-omraden-blir-rikare-invandrartata-far-fler-invandrare/

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.