Försvarspolitiker från samtliga partier markerade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen på måndagen att Sveriges militära och civila försvar måste stärkas. 

Men som DN rapporterat accepterar inte politiken att Försvarsmakten i sitt förslag till regeringen bantat och försenat den satsning på armén som Försvarsberedningen föreslog i maj.

– Försvarsberedningens eniga förslag är ingen á la carte. Det är det som ska genomföras, sade exempelvis Mikael Oscarsson, KD. Samma budskap hade övriga partier inför de 350 åhörarna: Försvarsberedningens förslag ska vara grunden för riksdagens beslut i höst för åren 2021-2025.

Peter Hultqvist gav de första beskeden om vad regeringen vill genomföras. Hultqvist tog ställning för att arméns brigader ska utvecklas och att flera brigader kunna samlas och ledas i en division, vilket är arméchefens önskemål.

– Försvaret av Mälardalsområdet och Göteborg måste stärkas. Försvaret av huvudstadsområdet och Nordens största hamn är centralt. Det innebär att ett amfibieregemente bör öppnas i Göteborg under perioden, att det öppnas en flygflottilj i Uppsala och att en stridsgrupp etableras i Mälardalen, sade försvarsministern.

Amfibieregementet i Göteborg och flygflottiljen F 16 i Uppsala är i linje med Försvarsmaktens råd att dessa skulle vara klara 2025. Men arméns stridsgrupp i Mälardalen ville Försvarsmakten vänta med i fem år, till 2030. 

Konkret innebär regeringens besked att Livgardet i Kungsängen till 2025 ska sätta upp två skyttebataljoner (cirka 800 personer vardera) med pansarfordon. Stridsgruppen ska understödjas av luftvärns- och artillerikompanier. 

– Satsningen på Gotland måste fortsättas och förstärkas med såväl luftvärn, som artilleri, underhåll, logistik samt ledningsresurser. Vidare är det nödvändigt att värnpliktsutbildning påbörjas på Gotland, sade försvarsministern.

Jägarbataljonen i Arvidsjaur uppgraderas till regementet K4 som återuppstår. 

Att Sverige kan angripas med krigshandlingar på svenskt territorium ska framöver styra försvarets krigsorganisation. Det innebär steg bort från det tidiga 2000-talets försvar för kriser och internationella insatser.

– Förmågan att möta ett väpnat angrepp måste vare den dimensionerande uppgiften för hela totalförsvaret. Vi ska försvara Sverige på land, på luften och på havet vilket kräver att den militära förmågan måste utvecklas i fortsatt balans, sade försvarsministern som lade till: 

– Vi ska bli bättre i alla stridskrafter och försvarsgrenar. Det innebär bland annat fortsatta investeringar i stridsflyg och ubåtar.

Både Hultqvist och överbefälhavaren Micael Bydén försökte tona ned skillnaderna i synsätt mellan politiken och Försvarsmakten. Men frågan är hur väl synsätten kan förenas de närmaste månaderna. Flera av politikerna underströk att Försvarsberedningens förslag är en odelbar helhet – ett ord som ÖB också använde, men då om sitt eget förslag:

– Det militära rådet som Försvarsmakten redovisade den 15 november är en helhet. Det är ett råd med tillväxt i balans mellan stridskrafter, mellan personal och materiel. Det utvecklar vår förmåga att verka tillsammans civilt och militärt, ensamma eller med stöd utifrån, sade Micael Bydén.