Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-09 01:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/185-nya-dodsfall-i-covid-19-i-sverige/

SVERIGE

185 nya dödsfall i covid-19 i Sverige

40:40. Myndigheter höll sin dagliga pressträff.

Totalt 1.765 personer i Sverige har hittills avlidit i covid-19, ytterligare 185 registrerade dödsfall jämfört med måndagens siffror. Totalt 1.158 personer har behövt intensivvård och 15.322 fall av covid-19 har bekräftats i Sverige.

– I Sverige talar siffrorna för att vi befinner oss på en platå. Det ligger ganska platt i nuläget. IVA-fallen har inte rört på sig i någon större utsträckning, utan ligger kvar stabilt, säger biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten under en pressträff.

Enligt en statistisk modell Folkhälsomyndigheten tagit fram kan toppen av antalet fall ha nåtts den 15 april och man kan sedan förvänta sig färre fall. Modelleringen säger också att den 1 maj, om en vecka, kan en tredjedel av Stockholms läns invånare ha varit infekterade – något som talar för att många har utsatts för viruset.

På en fråga om Danmarks planering att låta folksamlingar på upp till 500 personer träffas från mitten av maj berättar Anders Wallensten att man i Sverige inte har planer på detta.

– Det är viktigt att komma ihåg att även om vi får en nedgång av fall beror det inte bara på att folk blir immuna, utan också att vi har restriktioner och upprätthåller dem. Det är en kombination som gör det svårt för viruset att smittas vidare. Flera orsaker kan påverka att smittan går ner, men det är viktigt att komma ihåg att så länge som många inte har smittats finns risken att smittan kommer tillbaka så småningom. Smittspridningen kan öka igen om man lättar på restriktionerna, säger Anders Wallensten som svar på en fråga om vad det är för faktorer som påverkar restriktionerna.

Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Taha Alexandersson från Socialstyrelsen berättade om de nya rutiner för prioritering av resurser som man tagit fram.

– Även om vi inte pekar med hela handen förutsätter vi att man nyttjar de kunskapsstöd som finns tillgängliga och därmed säkerställer att det finns följsamhet kring hur man upprätthåller god vårdhygien för att skydda sköra, men också att den utrustning som finns för att skydda personal inte används felaktigt, säger Taha Alexandersson.

Man har i Sverige i dag 1.125 disponibla intensivvårdsplatser i Sverige. 533 är just nu inneliggande inom intensivvården, en minskning jämfört med de senaste dagarna. Man vill dock inte dra några slutsatser om någon minskning på sikt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att ta fram en mobilapplikation för smittspårning. Denna ser dock ut att försenas, någonting Svenska Dagbladet rapporterar handlar om samarbetssvårigheter mellan MSB och Folkhälsomyndigheten. Morgan Olofsson, MSB:s kommunikationsdirektör, säger under presskonferensen att applikationen ska vara på plats så snart man kan.

– Vi har det mesta på plats, och vi har ett gott samarbete, säger Morgan Olofsson som säger att den appen kommer så fort det bara går. Exakt när kommer man gå ut med när det är färdigt.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt