Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

2126 kvinnor i upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp inom kommunikationsbranschen

Foto: Magnus Hallgren

I ett urval av trehundra berättelser vittnar kvinnor inom reklam, pr och kommunikationsbranschen om sexistisk kultur, trakasserier och övergrepp. Nu har över 2000 kvinnor och ickebinära samlats under #sistabriefen. Här kan du läsa deras upprop. 

I dag går reklam-, pr- och kommunikationsbranschen ut i ett gemensamt #metoo-upprop för att kräva ett slut på sexuella trakasserier, övergrepp och sexism i branschen. Vi kräver arbetsplatser fria från diskriminering och förtryck. 2126 kommunikatörer från hela landet har skrivit under uppropet och under de senaste dagarna har fler än 300 vittnesmål delats. Det är hjärtskärande läsning. 

Åkte taxi ihop med flera seniora manliga kollegor efter en jobbmiddag och fick sitta i knät på en av dem, eftersom det inte fanns tillräckligt många platser i bilen. Han tog mig mellan benen och frågade om jag brukar raka fittan. Som junior var det en extra obehaglig situation att hamna i. 

Han är min chef och ägare på reklambyrån. Jag är 23 år och det är ett av mina första jobb. Det är firmafest och han drar in mig på sitt kontor, trycker upp mig med sitt stånd mot väggen och viskar "du är ett sånt jävla kåtslag". 

Gift manlig chef på en av de största byråerna på efterfest i junior singeltjejs lägenhet. ‘“Jag har redan legat med henne (hon som har festen) men det finns ju mycket vin kvar så jag stannar ett tag ändå". 

Vår bransch är en maktfaktor. Förra året köpte svenska företag, myndigheter och organisationer kommunikationstjänster för miljardbelopp. Reklam-, pr- och kommunikationsbranschen har en maktposition när det gäller påverkan på människors tankar, beteenden och känslor. Och med makt kommer även ansvar. Kulturen och synen på kvinnor och icke-binära på branschens arbetsplatser påverkar hela samhället. Här formas och vidhålls normer och värderingar som också reproduceras i den kommunikation vi säljer och som hela samhället tar del av. 

På den lilla byrån där jag praktiserade: ”Du har uppfyllt alla våra förväntningar. Du har varit snygg, du har fixat gott kaffe, du har hämtat vår lunch och så har du sjukt toppiga bröst”. 

Jag har just varit på intervju på en stor byrå när jag några dagar senare träffar honom på stan. Jag går fram och hälsar artigt och tackar för ett bra möte när han utbrister “Men är det du? Jag kände knappt igen dig!” Därefter tar han upp sin plånbok ur bakfickan, bläddrar bland sedlarna och säger "Hade du sett ut sådär när du var på intervjun kan jag säga att din lön hade blivit väldigt hög". 

En tidigare chef "skojade" om att jag inte fick lämna in kvitton på utlägg om jag inte gjorde det på alla fyra med kvittona i munnen. När jag ifrågasatte hans beteende klappade han sig själv i knät och sade "kom hit så kan vi prata om det". 

Men kulturen och synen på kvinnor och icke-binära på branschens arbetsplatser är förstås inte bara en stor och viktig samhällsfråga. För oss som jobbar i branschen kan det innebära en giftig och skadlig arbetsmiljö där vi sexualiseras, marginaliseras, nedvärderas och utnyttjas. I värsta fall utsätts vi också för brottsliga handlingar. 

Jobbresa. Jag vaknar av att en äldre, gift, manlig kollega lagt sig bakom mig där jag somnat och för handen innanför mina byxor. Han kör upp sina fingrar i mig. Jag vågar inte göra något utan låtsas sova vidare. Som ung på byrån fick jag ofta höra att folk skulle betala för att ha mitt jobb, att jag kunde bli ersatt på en dag. Aldrig att jag vågade säga till. Jag kände enbart skam för att han såg mig som en kropp istället för en professionell medarbetare. 

En av våra praktikanter gråter ut på min axel efter att en högt uppsatt chef via SMS hotat med att avsluta hennes praktik om hon inte sexchattar med honom. Jag bestämmer mig för att säga ifrån till vd och resten av ledningen. Resultatet? Praktikanten blir portad och jag blir uppsagd ”av ekonomiska skäl” en vecka senare. 

Det är oacceptabelt. Vi kräver trygga arbetsplatser fria från diskriminering, förtryck, sexualiserande jargong, trakasserier och övergrepp – både på byråerna och på beställarsidan. Men det räcker inte att rikta detta upprop till ledarskapet. Alltför många av er varken vill eller prioriterar att ta problemen på allvar. Några av er har till och med sökt upp och hotat medarbetare och före detta medarbetare på grund av deras deltagande i det här uppropet. 

Till er i branschen som diskriminerat, trakasserat, hotat, utnyttjat och begått övergrepp: Vi vet vilka ni är. 

Till arbetsgivare, chefer, köpare av kommunikationstjänster, branschaktörer och skolor. Ni som har inflytande, makt och möjlighet att förändra den här branschen till det bättre: Ni kommer att få ett uppdrag av oss, eller som vi säger i branschen, en brief. 

Det är det viktigaste uppdraget ni någonsin kommer att få. Det är inte första gången ni blivit uppmärksammade på att något är fel. Se till att det blir den sista. 

#sistabriefen. 

Att underteckna uppropet betyder inte att man personligen utsatts för sexuella övergrepp. Fler berättelser finns på www.sistabriefen.se. 

 

Här kan du se vilka som skrivit under uppropet. 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.