Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-08 04:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/40-nya-dodsfall-i-covid-19-registrerade-i-sverige/

SVERIGE

40 nya dödsfall i covid-19 registrerade i Sverige

30:05. Myndigheter höll sin dagliga pressträff.

Platån på en vecka, nästan två, är tydlig, säger statsepidemiolog Anders Tegnell under måndagens myndighetsgemensamma pressträff.  Trycket är dock fortfarande hårt – men det fungerar på en ansträngd nivå, säger Tegnell.

Totalt 1.580 personer i Sverige har hittills avlidit i covid-19, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Det betyder att 40 dödsfall inrapporterats under det senaste dygnet. 1.133 personer har hittills behövt intensivvård. Antalet fall av covid-19 som hittills bekräftats i Sverige är 14.777.

I Västra Götaland liknar kurvan den som setts i Stockholm, men på betydligt lägre nivå. Skåne ligger också på en ganska flack kurva, säger Tegnell. Att kurvorna har legat på en ganska stabil nivå är dock ingen anledning att börja leva livet som vanligt.

– Vi börjar få en del lite oroande rapporter om att utelivet börjar bli lite trångt igen. Vi hoppas kommun och regioner kan hålla koll på restauranger så man fortsätter ha koll på det regelverk som finns, säger Anders Tegnell.

Tegnell säger att man tittar på objektiva data för hur människor har rört på sig i innerstäderna. Folkhälsomyndigheten har fått mycket mejl från folk som tycker att det är mer folk i stan, men man ska titta på hur pass sant det är.

Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen,  statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten och Svante Werger, särskild rådgivare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten och Svante Werger, särskild rådgivare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Foto: Ali Lorestani/TT

Fortfarande finns en tillgänglig kapacitet i intensivvården på tjugo procent, säger Johanna Sandwall från Socialstyrelsen. Att sådan kapacitet finns beror på att man gradvis ökat IVA-platserna i Sverige, från utgångsläget på 526 platser till de 1.098 man hade under måndagen. Under måndagen intensivvårdades 543 personer.

– Sök inte sjukvård om man inte behöver, men man måste följa rekommendationerna för att hålla sig till kurvan och så att alla som behöver får vård, säger Johanna Sandwall.

Socialstyrelsen presenterar under måndagen också ett stöd för prioritering av rutinsjukvård.

– I de prioriteringar som görs är det samma principer som tidigare har gällt även i det här läget. De bygger på alla människors värde, den enskildas värdighet, och att den som har störst behov av en vårdåtgärd ska få företräde till det. Med dokumentet vill man ta bort misstankar om att andra principer gäller just nu, säger Thomas Lindén från Socialstyrelsen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade de senaste resultaten från den opinionsundersökning man gjort i samarbete med Kantar/Sifo om vad svenskarna oroar sig för mest när det gäller effekterna av det nya coronaviruset. Fortfarande är det ekonomin som är det svenska orosmomentet för svenskarna, först på fjärde plats kommer oron för att sjukvården inte ska ha tillräcklig kapacitet. Man ser dock vissa tecken på att oron minskat något över tid.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt