Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-06 18:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/80-procent-av-de-som-avlidit-i-covid-19-hade-hogt-blodtryck/

SVERIGE

80 procent av de som avlidit i covid-19 hade högt blodtryck – ”markör för hög ålder”

Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen. Foto: Anders Wiklund/TT

Åtta av tio av de som dött i covid-19 led av högt blodtryck, visar en sammanställning från Socialstyrelsen. Enligt professor Johan Sundström är det dock inte blodtrycket som är en riskfaktor utan hög ålder.

– Det här är vad man kan förvänta sig av en grupp människor över 70 år även om de inte är smittade av coronaviruset, säger han.

I Sverige har nu 2.274 personer avlidit i sviterna av coronaviruset i Sverige. Det senaste dygnet har 80 nya dödsfall registrerats. Totalt har 18.926 personer bekräftats smittade covid-19.

Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten understryker på dagens presskonferens att siffrorna kommer att stiga när eftersläpningen har korrigerats.

– Sista dagarna är ofullständiga och så brukar det vara efter helgerna. Det är mycket preliminära siffror, säger Anders Wallensten.

Socialstyrelsen presenterade på måndagen detaljerad statistik över 1.700 personer som har avlidit i covid-19. Nio av tio avlidna är äldre än 70 år, en av 100 är under 50 år. En stor majoritet av de avlidna har en eller flera riskfaktorer. 79,6 procent av de som dött i covid-19 led av högt blodtryck. Knappt hälften hade en hjärt- eller kärlsjukdom och 29 procent diabetes.

Johan Sundström, professor i klinisk epidemiologi vid Uppsala universitet, är inte förvånad över att en så stor andel av de avlidna hade högt blodtryck.

– Blodtryck är en så tydlig markör för hög ålder. Den som lever tillräckligt länge får högt blodtryck. Hälften av alla 65-åringar har högt blodtryck och sedan stiger det. Det är åldern som är avgörande och det betyder att yngre människor med högt blodtryck inte utgör någon riskgrupp när det gäller coronaviruset, säger Johan Sundström.

Det är Socialstyrelsen som ansvarar för den officiella statistiken om hälsa, vård och omsorg och dödsorsaker i Sverige. Men eftersom dödsorsakerna rapporteras in enligt särskilda rutiner och ska kodas enligt WHO:s regelverk har vården tre till fyra veckor på sig att skicka in dödsorsaksintyg. Därför har det dröjt innan siffrorna blivit tillgängliga.

– Vi hittar ungefär 10 procent fler personer än vad som har framkommit hittills i Folkhälsomyndighetens uppgifter, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten.
Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten. Foto: Anders Wiklund/TT

Enligt Anders Wallensten kommer det alltid att finnas en skillnad mellan Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens sammanställningar över dödsfallen. Skillnaden förväntas bli lägre ju fler personer som testas. Det viktigaste är att ha en konsekvent rapportering som löpande går att utvärdera över tid

– Vi tittar bara på de fall som har fått en laboratoriediagnos medan Socialstyrelsen även har med de all där läkare har bedömt att personen har haft covid-19, säger biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten.

– Det kommer att finnas olika säkra data i olika delar av den här utvecklingen. Jag tror att vi får det riktiga facit först när det går att titta på överdödlighetskurvor under ett år, där man fångar fall som kanske inte ens har fått diagnosen av en läkare.

Mona Heurgren betonar också att det är mycket svårt att göra internationella jämförelser över dödsfallen. Dödstalen mäts på olika sätt i olika länder och hänsyn måste också tal till befolkningens sammansättning.

Läs mer: Ytterligare 80 avlidna i covid-19

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt