Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

84 asylsökande barn vårdas för uppgivenhetssyndrom

Foto: Fredrik Sandberg/TT

84 asylsökande barn vårdades för uppgivenhetssyndrom under 2016. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen, som slår fast att andelen som vårdats för diagnosen inte ökat sedan 2014.

- I relation till annan psykisk ohälsa, som har ökat inom gruppen, har uppgivenhetssyndrom minskat, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri hos Socialstyrelsen.

Antalet asylsökande barn om vårdats för någon form av psykisk ohälsa har ökat de senaste åren. Men av dem har andelen som vårdats för just uppgivenhetssyndrom minskat de två senaste åren. Det konstaterar Socialstyrelsen, som sammanställt nya siffror.

Läs även: Nioåriga Sabina är okontaktbar – ska utvisas

Enligt Socialstyrelsens siffror har 84 barn vårdats för uppgivenhetssyndrom under 2016, varav 34 har varit under 12 år. Det som räknas i statistiken är dock bara barn i asylprocessen, vilket gör att barn som vårdas efter att de fått uppehållstillstånd inte är med i statistiken.

- Materialet får vissa problem, men man får någorlunda grepp om vad det handlar om, säger Peter Salmi.

Barn som lider av uppgivenhetssyndrom förlorar grundläggande förmågor, som att äta, prata och röra sig. Enligt Socialstyrelsen är syndromet en reaktion på traumatiska upplevelser som drabbat barnet och familjen.

Det var först år 2014 som sjukvården började använda en egen diagnoskod för uppgivenhetssyndrom. Året därpå förbättrades förutsättningarna för att se hur många det rörde sig om.

Hur många asylsökande barn har vårdats sammanlagt?

- Vi vet hur många unika individer i asylprocessen som har vårdats under 2014 till 2016, vilket är 173. Men det är antagligen fler eftersom siffrorna för 2014 kan vara i underkant på grund av underrapportering.

Under 2016 vårdades 3.556 barn för någon form av psykisk ohälsa, till skillnad från strax under 2000 barn föregående år. Andelen barn som bedöms vara i riskzonen för självmord bedöms också ha ökat.

- Det finns fler barn som söker hjälp för psykisk ohälsa nu och det är något som vården måste möta, säger Peter Salmi.

Det håller psykologen Mikael Billing med om, som jobbar på en enhet som arbetat med barn med uppgivenhetssyndrom sedan 2005.

- Asylsökande barn en sårbar grupp som lever under svår stress och den stressen har ökat, bland annat genom de långa handläggningstiderna. Det ökar risken att barn riskerar psykiatriska svårigheter, som kan se olika ut, säger han.

Mikael Billing beskriver uppgivenhetssyndrom som en svår barnpsykiatrisk reaktion.

- Ofta har barnen varit med om svåra traumatiska upplevelser i hemlandet, till exempel bevittnat övergrepp på familjemedlemmar och levt under hot under flera år. Och att situationen blev svår under flykten och här. Det är det vanligaste.

Mikael Billing säger att det finns en hel del barn som varit sjuka i över två år och att det ofta är kopplat till att familjen lever under svår psykisk stress.

- Det som ökar chansen för tillfrisknande är stabila levnadsomständigheter och god vård, som också stärker föräldrarna i omsorgen om barnen. Och att situationen blir så pass stabil att föräldrarna kan förmedla till barnet att situationen är trygg och säker, säger Mikael Billing.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.