Alla artiklar gratis fram till 31 augusti, sen för halva priset i ett helt år (endast 69 kr/mån). Efter kampanjperioden gäller ord. pris 149 kr/mån. Ingen bindningstid. Säg upp enkelt online.
DN.se
Obegränsad tillgång till alla artiklar på DN.se
e-DN
Tidningen i digital version (Ingår första 30 dagarna)
DN.Prio
Dagligt nyhetsbrev med handplockad läsning
Genom att klicka på "Godkänn köp" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy. Dagens Nyheter är en del av Bonnier News AB, som ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter. Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter.
Bild 1 av 8Först beskrevs hon som kontroversiell, sedan klok och därefter lugn. Professor Agnes Wold skriver inte under på någotdera. ”Däremot blir jag aldrig hysterisk”, säger hon.
Foto: Jonas Lindstedt
Bild 2 av 8Det ringer oavbrutet till Agnes Wold i dessa dagar. Och hon svarar oftast, även om hon ligger efter med sina vanliga arbetsuppgifter.
Foto: Jonas Lindstedt
Bild 3 av 8Reporter Emma Bouvin fick inte träffa professorn i Göteborg, men via Facetime kan hon i alla fall se henne.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 4 av 8”Jag gillar ju att jobba. Så länge man jobbar blir man lugn av det.”
Foto: Lotta Härdelin
Bild 5 av 8Hit, men inte längre. Nu gäller det att hålla social distans för att inte sprida smittan vidare.
Foto: Jonas Lindstedt
Bild 6 av 8Agnes Wold började synas i offentligheten 1995, när hon tillsammans med en kollega avslöjade diskriminering av kvinnor på medicinska forskningsrådet.
Foto: Jonas Lindstedt
Bild 7 av 8”WHO kommer ju hela tiden med löjliga grejer”, säger Agnes Wold som själv är lite förvånad över hur stor tilltro hon har till Folkhälsomyndigheten under denna kris.
Foto: Jonas Lindstedt
Bild 8 av 8DN:s Göteborgsbaserade fotograf kunde Agnes Wold tänka sig att träffa. Utomhus. På avstånd. De sågs utanför gamla Epidemisjukhuset i Göteborg. 1875 skrevs en lag att Hälsovårdsnämnden var skyldig att se till att personer drabbade av vissa sjukdomar, exempelvis kolera, smittkoppor, tyfus och difteri, tog in på ett särskilt sjukhus. Det ledde till att Göteborgs epidemisjukhus byggdes i sten 1886 efter arkitekt Adrian C Pettersson. Sedan 1987 drivs Konstepidemin på området.
Foto: Jonas Lindstedt
Logga in på Dagens Nyheter
För att använda den här funktionen behöver du vara inloggad.