Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 02:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/aklagaren-jag-skulle-inte-ha-vackt-atal-med-detta-underlag/

Sverige

Åklagaren: Jag skulle inte ha väckt åtal med detta underlag

00:52. Chefsåklagare Krister Petersson misstänker att den så kallade Skandiamannen mördade statsminister Olof Palme. Eftersom han är avliden läggs utredningen ner.

Palmeåklagaren Krister Petersson skulle inte ha väckt åtal mot Skandiamannen på det underlag som nu har presenterats, säger han till DN. 

Han tror att Skandiamannen kan ha haft som rutin att vara beväpnad när han åkte hem från jobbet.

Åklagaren har lagt ned mordutredningen med hänvisning till att den misstänkte gärningsmannen är avliden och baserade sitt utpekande på en lång rad indicier. 

I ett videosamtal med DN svarar Krister Petersson på frågor om bakgrunden till beslutet och kritiken mot den tidigare spaningsledningen.

Chefsåklagare Krister Petersson under den videosända presskonferensen.
Chefsåklagare Krister Petersson under den videosända presskonferensen. Foto: Polisen

Det hörs många besvikna röster nu i den offentliga debatten om ditt besked om att skriva av mordutredningen. Är du förvånad? 

– Jag har ju översvämmats med olika teorier genom åren. Det finns många som har önskemål om både det ena och det andra. Nu har vi fattat ett beslut som jag står för och känner mig trygg med och jag kan inte göra mycket åt den eventuella besvikelse som finns bland några av kommentatorerna. 

Hade du väckt åtal på det här underlaget om Stig Engström varit vid liv?

– Det hade jag inte gjort. Så går det inte till i det svenska rättsväsendet. Tveklöst hade jag frihetsberövat honom om han inte hade kunnat lämna någon som helst rimlig förklaring till de olika konstigheterna. Men utredningen skulle ju då ha fortsatt även med honom på fri fot och givit oss en möjlighet att säkra teknisk bevisning och annat, men det här i sig skulle inte räcka till att väcka ett åtal. 

Så är du ändå övertygad om att det är rätt man som du namnger?

– Jag svarar att den person som kan misstänkas för brottet har avlidit, och då blir det min slutsats att det är den som vi misstänker för brottet som har avlidit.

Under presskonferensen var chefsåklagare Krister Petersson synnerligen skarp i sin kritik mot hur utredningen från början hanterade Stig Engström och vittnen som kan ha mött honom under mordnatten.

För att komma från en åklagare är det ju ett ovanligt kritiskt omdöme du ger om hela hanteringen där?

– Ja, enligt min uppfattning hade det naturliga och enligt paragraf 1 A i boken, höll jag på att säga, att man skulle höra personen ifråga om de här omständigheterna. Men det rådde ju inte den är utredaren över, utan det gjorde spaningsledningen. Där beslöt man i stället att man skulle avsluta spåret beträffande Engström genom att han skulle föras ”ad acta” såsom, som man sa, ”på platsen varande”.

Men gav utredaren er någon förklaring om att överordnade var nöjda med detta eller att han rent av kände att han hade den här slutsatsen som ett sorts direktiv?

– Som svar på den frågan kan jag säga att det inte var något så kallat beställningsjobb. 

Är det inte så att hela tanken med Stig Engström som Olof Palmes mördare bygger på en extrem slump, en ren tillfällighet som plötsligt gavs? 

– Man kan väl säga att precis som i många andra mord på prominenta personer är det en olycklig omständighet av en gärningsman som har varit funtad på ett visst sätt, att den personen ges tillfälle och har möjlighet att genomföra dådet och sedan också utför det. Det är inte första gången i världshistorien. 

Det här förutsätter väl också att ni tänker att han hade ett skjutvapen liggande på kontoret på Skandia?

– Nej, det betyder det inte. Det kan betyda att han rörde sig beväpnad, men eftersom det är en sak som vi hade kunnat utreda om han vore i livet och vi hade kommit in tidigare så hade vi kunnat bringa klarhet i det. Enligt uppgifter från bland andra de olika Skandiaväktarna hade han ju ofta en liten handväska med sig när han var ute och gick, så det är ju fullt möjligt att han varje kväll när han skulle ta sig hem till sin bostad var beväpnad.

Tror ni att när Engström framträdde i olika medier i det som han hävdade var kläderna som han bar på under mordnatten, faktiskt använde just dem? 

– Personer som jobbade på Skandia och såg honom i princip varje arbetsdag säger ju när de beskriver hans klädsel, så stämmer det överens med den klädsel som han uppgav att han hade här kvällen. Så så långt det är möjligt att veta anser vi att han var klädd på det sättet.

Journalisten Thomas Pettersson utkom 2018 med boken ”Den osannolika mördaren”. Där blev det för första gången för allmänheten känt att Stig Engström hade varit medlem i en av försvarets skytteföreningar, att han hade en vän som samlade på olika skjutvapen, bland annat en Smith & Wesson-revolver, och att Engström var aktiv i Moderaterna i Täby. 

Pettersson förhördes också av Palmeutredningen. Men åklagaren menar att utredningens arbete och slutsatser inte bygger på informationen i boken. 

Är Thomas Pettersson kandidat till 50-miljonersbelöningen som sedan länge finns utlyst?

– Frågan om belöningen ligger egentligen inte på mitt bord. Det stämmer att han har hörts i utredningen ett antal gånger, han har begärt ut handlingar, men det har inte varit något samarbete eller att han har lett oss på vägen, utan som spaningsledaren Hans Melander har förklarat dök intresset för Stig Engström upp av andra anledningar.

Vad var det som triggade er att granska Engström?

– När jag började som förundersökningsledare ville jag ju att vi skulle överge de spännande teorierna och gå tillbaka till brottsplatsen och gå igenom de vittnesuppgifter som fanns, och då märkte vi ganska snart att det ju var ett vittne som inte har setts av något annat vittne och vars egna uppgifter om agerandet var märkliga och svårförklarliga. Så Stig Engström dök upp på vår radar ganska tidigt, som ett märkligt beteende i varje fall.

Hittade ni revolvern som ni provskjutit via Thomas Petterssons grävande?

– Inte heller det, utan vi kände väl till personen som kallas vapensamlaren, så att jag kan inte påstå att vi har blivit ledda till några åtgärder via honom.

Ni beskriver att den revolver från vapensamlaren som ni lät Nationellt forensiskt centrum, NFC, provskjuta bedömdes som en ”nolla”, precis i mitten på en åttagradig skala. Är det din tanke att det är mordvapnet som ni har provskjutit?

– Jag är ingen vapentekniker och vi som åklagare blir ju glada om det bli en så hög siffra som möjligt från NFC, en + 4, då kan vi vara helt säkra på att rätt vapen använts. Är man nere på en så låg nivå som en nolla betyder det att det kan vara åt vilket håll som helst. Men andra vapen har ju testats med betydligt sämre siffror än noll. Så på det viset kan man säga att det ligger i den övre skalan, men det säger ju ändå ingenting.

Hade du samrått med riksåklagaren i förväg om att presentera Stig Engström som misstänkt och i så fall, var ni överens? 

– Jag har självklart föredragit det för riksåklagaren, men det är jag som fattat beslutet eftersom det är jag som fått förtroendet att vara utredningsledare.

Sover du gott efter att ha meddelat svenska folket det här beskedet?

– Det får jag väl hoppas, om inte annat därför att jag kommer att vara igång ganska länge. Så av ren utmattning lär jag väl somna. 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt