Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 01:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/aklagaren-yrkar-pa-livstid-for-wilma-mordet/

Sverige

Åklagaren yrkar på livstid för mordet på Wilma Andersson

Bild 1 av 2 Huvudåklagare Jim Westerberg och hans biträdande åklagare Shahrzad Rahimi i Uddevalla tingsrätt.
Foto: Kristina Hedberg
Bild 2 av 2 Wilma Andersson blev 17 år. Bilden är från en minnesceremoni i Uddevalla i slutet av förra året.
Foto: Adam Ihse/TT

Ingen dödsorsak har kunnat fastställas – i fallet med 17-åriga Wilma Andersson i Uddevalla – men åklagaren menar ändå att det är bevisat att den åtalade expojkvännen gjort sig skyldig till mord och ska dömas till livstids fängelse.

– Han tagit livet av en person som inte var vuxen och som var skyddslös och i en beroendeställning, säger åklagare Shahrzad Rahimi som biträder Jim Westerberg i målet.

Den 23-årige före detta pojkvännen till Wilma Andersson står åtalad för mord och brott mot griftefriden. Det tyngsta beviset är den kroppsdel som hittats i hans lägenhet, men som inte kunnat ge svar på hur eller när Wilma Andersson dog. 

Slutpläderingarnas dag i Uddevalla börjar alltså med att åklagarsidan radar upp argument för att pojkvännen ändå ska dömas för mord: Skriken och dunsarna som grannarna hör den kväll då livstecknen upphör från Wilma Andersson. Spåren av blod och dna i bostaden. Och 23-åringens historia som skiftat mellan de första förhören och redogörelsen i rättssalen. 

Att det skulle ha kunnat finnas en annan gärningsman anser åklagaren helt uteslutet och säger också att den åtalade mannen visat stor likgiltighet inför att Wilma Andersson är död. Han är till exempel ointresserad av att hjälpa till i sökandet.

– Det är ett avvikande beteende från hans sida. Han som var så kontrollerande även efter de gånger han tidigare gjort slut. Nu gör han inte ett dyft!

Åklagaren yrkar på lagens strängaste straff, livstids fängelse. Skulle domstolen bara döma för griftefridsbrott yrkas på maxstraff för det, två års fängelse. 

Den åtalade ska sitta kvar i häkte tycker åklagaren, men behöver inte längre ha restriktioner där. Åklagaren utgår ifrån att rätten kommer att vilja göra en stor rättspsykiatrisk undersökning av den åtalade innan ett eventuellt straff fastställs. 

Målsägarbiträdet Robert Mjösén inledde sin slutplädering med att beskriva läget för Wilmas familj. 

– Första gången vi träffades hade de hopp om att hitta henne vid liv. Det blev snart därefter uteslutet. Sedan dess har de hoppats på att hitta hela Wilma och få ta ett värdigt avsked. Det skulle kunna ge någon form av värdigt avslut på mardrömmen de beskriver. Traumat får de förmodligen leva med under resten av sina liv. 

Robert Mjösén delar åklagarens uppfattning att 23-åringen har begått ett brutalt brott och bör dömas till livstids fängelse.

Advokat Beatrice Rämsell försvarar den mordåtalade mannen.
Advokat Beatrice Rämsell försvarar den mordåtalade mannen. Foto: Kristina Hedberg

Beatrice Rämsell som försvarar 23-åringen säger i sin plädering att det har varit ett svårt fall att arbeta med. Hon beskriver ett samhälle och ett rättsväsende som tidigt bestämde sig för att Wilma Andersson dödats av just expojkvännen. När han grips första gången är det till exempel för mord, inte människorov, som är det vanliga vid försvinnanden.  

– De satte sig i en fälla de aldrig kommit ur, säger Rämsell och ber att tingsrätten inte ska upprepa mönstret.

Hon tror också att många av de som vittnat om pojkvännens tidigare våldsamheter mot Wilma gjort efterhandskonstruktioner. 

– Det kan vara mänskligt, men om familjen verkligen tyckte att Wilma levde ett eländigt liv med pojkvännen, varför tog de henne inte därifrån, undrar advokat Beatrice Rämsell och underkänner åklagarens motiv till mord. 

Överlag menar försvarsadvokaten att hennes klient inte heller beter sig som en mördare – han är lugn, släpper in oroliga släktingar till Wilma och låter dem leta igenom lägenheten. Sedan ifrågasätter hon tidpunkten, platsen och metoden bakom det påstådda mordet och landar i att 23-åringen inte kan dömas.

Det tyngsta beviset – kroppsdelen – kallar hon ett mysterium. Hon kan inte förklara att den finns i klientens lägenhet och att bara hans avtryck och dna finns på emballaget. Men ett annat mysterium är att poliserna inte hittar kroppsdelen under de tio dagar som går mellan att expojkvännen grips och kroppsdelen hittas.

– Hela Uddevalla surrar av människor som letar efter en saknad Wilma. Jag vill inte tro att poliser är så slarviga att de ska ha missat att det finns en kroppsdel som tillhör henne i en öppen garderob, säger Rämsell och menar att 23-åringen ska frias även från brott mot griftefriden. Hennes klient har hela tiden nekat till samtliga brott.

Rätten måste nu ta ställning till när dom kan meddelas och om en rättspsykiatrisk undersökning ska göras först. Det beslutet meddelas först kl 14.00 på onsdagen. 

Åklagare Jim Westerberg och försvarsadvokat Beatrice Rämsell har haft en stundtals hätsk debatt i rättssalen och hotat med att anmäla varandra till Särskilda åklagarkammaren respektive Advokatsamfundet, men efter slutpläderingarna ljöd andra toner.

– Förhandlingen har gått jättebra tycker jag. De uppgifter som kommit fram har stärkt min sak och då är det helt förväntat att försvaret försöker förflytta fokuset, men det blir ingen anmälan från mig, säger Jim Westerberg. 

– Jag har inte landat i något beslut än, kritiken behövde framföras, men det är ju inte säkert att den måste leda till en formell anmälan, säger Beatrice Rämsell.

Här hittar du fler texter om fallet

Ämnen i artikeln

Uddevalla
Västsverige
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt