Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-18 08:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/akuterna-undrar-var-ar-alla-vanliga-patienter/

Sverige

Akuterna undrar: Var är alla vanliga patienter?

Många vårdinstanser märker en kraftig nedgång av andra patientgrupper efter utbrottet av det nya coronaviruset. Bilden är från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Många vårdinstanser märker en kraftig nedgång av andra patientgrupper efter utbrottet av det nya coronaviruset. Bilden är från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Fredrik Sandberg/TT

När det nya coronaviruset gjorde entré försvann stora grupper av andra akut vårdsökande på landets sjukhus.

Oron är stor för att allvarligt sjuka inte vågar söka den vård de faktiskt behöver och nu vädjar flera verksamheter till de som undvikit akuten: Kom tillbaka!

Sahlgrenska Universitetssjukhuset hör till de vårdinstanser som sett ett minskat inflöde av patienter till kardiologi- och strokevården efter utbrottet av det nya coronaviruset. I en direkt uppmaning till befolkningen vill chefläkaren Per-Olof Hansson uppmana fler att söka hjälp.

– Det är väldigt viktigt att våra medborgare söker vård vid symtom på akuta tillstånd som till exempel stroke och hjärtinfarkt där varje minut är viktig. Vi har full beredskap för att ta hand om dessa och andra patienter, säger han.

Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, var inne på samma spår vid en pressträff på fredagen.

– Vi är oroliga för att man inte vågar söka vård, sade Söderström och betonade att regionen har kapacitet att vårda både de som insjuknat i covid-19 och ”vanliga” patienter.

– Det är jätteviktigt det här, så att vi inte får en ökad sjuklighet i befolkningen som inte söker vård.

En liknande appell kommer från överläkaren vid hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan James, som bara vårdar hälften så många infarktpatienter i år, jämfört med förra året.

– Utvecklingen är mycket oroande. Det är ytterst viktigt att alla med symtom på hjärtinfarkt snabbt söker vård, säger han till Upsala Nya Tidning.

Det nationella kvalitetsregistret Swedeheart som registrerar patienter med hjärtproblem uppger att antalet hjärtpatienter i Sverige sjunkit med 25 procent under perioden 24 februari till 5 april i år, jämfört med samma period under tidigare år.

– I rimlighetens namn borde det innebära att man inte får den hjälp man skulle kunnat få och det borde gå sämre för de patienter som inte söker, säger Peter Vasko, tf ordförande för Swedeheart till TT.

Också andra patientgrupper verkar dra sig för att söka hjälp under epidemin. Även om det inte finns samlad statistik ännu vittnar anställda på akutmottagningarna i Göteborg och Stockholm som DN talat med om stora patienttapp. En vanlig uppskattning från golvet är att hälften av alla sökande försvann kring virusutbrottet. Såväl Stockholms läns landsting som Västra Götalandsregionen arbetar med att ta fram exakta siffror.

Att katastrofer tränger undan andra vårdinsatser är ett känt fenomen. Professorn i katastrofmedicin Johan von Schreeb, vid Karolinska institutet, har studerat effekterna på vanlig vård under ebolautbrottet i Sierra Leone.

– Vi såg att kirurgiska ingrepp minskade med 50 procent och inläggningar på sjukhus minskade med 70 procent. Vår bedömning är att de indirekta effekterna som ebola hade på sjukvården sannolikt ledde till fler dödsfall än vad själva ebolaviruset krävde, säger Johan von Schreeb till DN.

Läs också: Senaste nytt om coronakrisen

Ämnen i artikeln

Göteborg
Uppsala
Sahlgrenska
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt