Akutläkare larmar: Ingen vet hur vi ska hantera misstänkt smittade

Katrin Hruska är akutläkare och jobbar i akutläkarbil för bolaget Capio i Stockholm. Deltid är hon överläkare vid akutmottagningen vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna och har tidigare varit ordförande i specialistläkarföreningen Svensk förening för akutsjukvård och har kontinuerlig kontakt med akutläkare i landet.

Läs mer: Sahlgrenska undersöker patienter innan de släpps in på akuten

Enligt henne börjar riktlinjer komma först nu om hantering av smittade och misstänkt smittade, vilket hon anser är alldeles för sent. De lugnande nationella beskeden om att beredskapen är god stämmer inte, menar hon.

– Situationen är osäker och väldigt farlig. Vi har personal som står i första ledet och vet inte vad de ska göra med en patient som har lunginflammation. Då kan man inte säga att sjukvården är beredd.

Färre patienter ska nu testas enligt nya riktlinjer, trots att i princip alla med hosta kan misstänkas vara virusbärare.

– Vi får höra att vi inte ska åka på larm med potentiellt smittade, men det bygger på att SOS Alarm kan identifiera de fallen. Oftast märks inte symptom förrän på plats.

En grupp läkare på Huddingeakuten skickade i tisdags frågor till verksamhetschefen för akutmottagningen och akutvårdsavdelningarna vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett mejl DN tagit del av.

De söker svar på en rad kritiska frågor om vad de ska göra med smittade och misstänkt smittade patienter. Under torsdagen kom svar från verksamhetschefen – som i flera fall inte kan ge besked.

På frågan: ”Hur gör vi med hjärtstoppslarm på sjukhuset eller ambulanslarm om hjärtstopp eller akut andningssvikt hos smittade patienter? Ska full skyddsmundering tas på eller ska det frångås?” blir svaret: ”Jag får lite olika besked och tar med mig frågan”.

Angående vilka patienter på akuten som ska testas svarar chefen: De som bedöms behöva läggas in för vård och som har lunginflammation ska testas för viruset.

– Det betyder att alla patienter som behöver läggas in måste vänta 4-6 timmar som det tar för att få provsvar, på akuten. Då ligger patienterna ofta bredvid andra patienter i korridorerna. Det finns ingenstans att göra av dessa patienter under tiden.

Enligt Katrin Hruska har man i samband med covid-19-utbrottet fokuserat på intensivvården, medan den redan krisande akutsjukvården negligerats.

– Vi står inför att vi inte klarar av att möta vårt uppdrag med alldeles för långa väntetider i vanliga fall. Alla dessa ”vanliga” patienter kommer trängas undan.

Med jourläkarbilen åker läkare ofta hem till äldre, som ofta behöver läggas in. Men geriatriska avdelningar ska inte ta emot äldre med misstänkta symptom.

– Nu måste dessa patienter, med andningssvårigheter, feber eller hosta, först till akuten. Jag vet inte hur det här ska gå till, vi har ingen som helst möjlighet att hantera att vi har smittan bland folk i vårt system.

En stor risk för spridning av viruset är vid vård av sjuka – inhalering av astmamediciner och hjärt- lungräddning. Hon efterlyser riktlinjer för när vårdpersonal ska gå in, hur frivilliga SMS-livräddare eller personal som behöver ge akut hjälp på äldreboenden ska agera.

– Det här kräver träning och förberedelser som inte har skett. Jag vet inte hur vi ska undvika att slå ut all personal. Varken vården eller hemtjänsten har extrapersonal att ringa in.

Baserat på information hon tagit del av i sitt internationella nätverk och rapporter från utlandet anser Katrin Hruska att Sveriges beredskap står sig dåligt. I Kanada har man exempelvis flöden med patienter som uppfyller vissa kriterier direkt markeras ”röda”, testas och separeras från övriga vården.

– Sverige har inte en bättre, utan en sämre beredskap än andra. Jag börjar nästan gråta när jag hör talare som vi bjudit in till en konferens, som vi spelar in, berätta hur de förberett sig och jobbar. I Sverige är det oklart vem som har ansvaret – det är inte Lena Hallengren, inte Socialstyrelsen, utan regionerna, men de hänvisar till myndigheterna.

Socialstyrelsens kartläggning av 71 sjukhus över hela landet visar på allvarliga brister när det gäller förmåga att ta hand om coronasmittade. På hälften av alla svenska sjukhus har mindre än hälften av personalen rätt utbildning för att hand om patienter som smittats av det nya coronaviruset.

Caroline Kevin, verksamhet för omvårdnad Huddinge och tema akut och reparativ medicin vid Karolinska universitetssjukhuset, är den som svarat läkarna, säger till DN på torsdagseftermiddagen:

– Vi jobbar aktivt med alla frågor och det här är så nytt så om 12 timmar kan svaren ändras.

Förstår du oron?

– Absolut. Men jag vill hänvisa dig till presstjänsten.

DN söker presstjänsten som uppger att en intervju med ansvarig först kan bli aktuell under fredagen.