Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-11 13:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/aldre-kvinnor-sarskilt-sarbara-for-vald-i-nara-relationer/

Sverige

Äldre kvinnor särskilt sårbara för våld i nära relationer

Äldre som utsätts för våld i nära relationer är ofta beroende av förövarens hjälp. Det gör det svårare att anmäla brottet, enligt Brottsofferjouren. Foto: Pontus Lundahl/TT

Det handlar sällan om slag i ansiktet. Oftare om att rullstolen placeras lite för långt bort. Om att batterierna tas ur hörapparaten och om slag på armar och ben. Under rubriken ”Våldet går inte i pension” vill Brottsofferjouren uppmärksamma ett dolt samhällsproblem.

Det är svårt att prata om våld i nära relationer. Det vet Malin Almroth, samordnare på Brottsofferjouren Storgöteborg, som pratat med många kvinnor som utsatts. Ännu större är utmaningen för de som räknas som äldre, kvinnor över 65 år. 

– Det här är en grupp som har väldigt svårt att tala om det de utsatts för. Vissa äldre har varit utsatta under hela sina liv. Att plötsligt börja tala om det kan vara svårt, säger hon.

Under den sista veckan i november och de två kommande satsar Göteborgs Stad på att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor och flickor. Teaterföreställningar, diskussionsrundor och föreläsningar ska hjälpa kommuninvånare att våga prata om samhällsproblemet. 

Äldre kvinnor bedöms vara en grupp som är särskilt sårbara för våld i nära relationer, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Ändå har många studier av brottstypen i Sverige och internationellt satt en övre åldersgräns på 50 eller 60 år. Det är ett problem, säger Malin Almroth.  

– Många vi pratar med känner sig väldigt ensamma i sin situation. 

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, finns det flera olika typer av våld som kan drabba äldre kvinnor. Det kan handla om våld som utövas av vuxna barn i familjer som ofta är drabbade av missbruk, långvariga konflikter eller psykiska problem. I andra fall är förövaren en partner eller annan nära anhörig som vårdar kvinnan i hemmet. I dessa fall kan det även hända att den person som behöver vård, på grund av exempelvis demens, utsätter vårdaren för våld. Våldet kan också vara en fortsättning på det som kvinnan utsatts för under en lång destruktiv relation. 

Till Brottsofferjourens stödlinje är alla välkomna att ringa. Det finns inget krav på att den som hör av sig har polisanmält ett brott. Malin Almroth är samordnare på Brottsofferjouren Storgöteborg. Foto: Tomas Ohlsson

 

Malin Almroth säger att det finns många missuppfattningar om vad våld är.

– Många säger att de inte blivit slagna i ansiktet. Men förövare slår sällan i ansiktet, skadorna blir så synliga då. Det är vanligare att slå på armar och ben, säger hon. 

Utöver fysiskt våld kan offret utsättas för sexuella övergrepp, psykisk misshandel eller så kallad kallad försummelse, vilket bland annat innebär att hon nekas tillgång till mat eller medicin. Äldres utsatthet förstärks av att de ofta är i beroendeställning till den som utsätter dem för våld. Det kan handla om att kvinnan är rullstolsburen och behöver hjälp med praktiska sysslor, om demens eller ett ekonomiskt beroende. Generellt har kvinnor lägre pension än män, säger Malin Almroth. 

– Vissa skulle inte klara sig på sin egen pension, säger hon. 

Sannolikheten att ett våldsbrott anmäls är lägre om förövaren är en familjemedlem, enligt Brottsförebyggande rådet. Det kan bero på att offret vill skydda personen eller inte ser det som hänt som ett brott. Det finns också situationer där kvinnor helt enkelt inte har någon att vända sig till. 

Under 2011 var en procent av de kvinnor som sökte hjälp hos kvinnojourerna över 65 år, enligt en undersökning som Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige gjorde året därpå. Organisationen menar att siffran inte är representativ för antalet kvinnor som utsätts. 

Brottsofferjouren vill se att samhället tar ett större ansvar för att upptäcka och förebygga våld mot äldre. Genom att sprida kunskap om problemet hoppas man att vårdpersonal, hemtjänst och anhöriga ska bli mer uppmärksamma och våga fråga om de misstänker att någon utsatts för våld. Varningstecken kan vara att personen mår dåligt på andra sätt, har ångest och ont i magen, att djur i hemmet vanvårdas och att förövaren isolerar offret från andra människor. 

Malin Almroth råder den som själv blivit utsatt eller som är anhörig till någon som blivit det att våga söka hjälp. Utöver Brottsofferjouren erbjuder Kvinnofridslinjen stöd via telefon. Det är viktigt att veta att det går att få hjälp, att ett annat liv är möjligt, säger Malin Almroth.

– Det går att lämna och börja om. Att få leva utan att behöva utsättas för våld.