Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Alliansen vill sänka skatterna med 30 miljarder

Other: Lisa Mattisson

Alliansen går till val på stora skattesänkningar – men det finns betydande skillnader i hur de olika partierna prioriterar. Höginkomsttagare, pensionärer och företagare är några grupper som kommer att stå emot varandra när alliansen ska förhandla fram en gemensam budget.

Med knappt ett år kvar till valet har den borgerliga kvartetten nu var för sig lagt fram sina förslag om hur statsfinanserna ska se ut de kommande tre åren. En sak är de borgerliga rörande överens om att skatterna måste sänkas. Men hur det ska gå till är de än så länge oense om.

Moderaterna lutar sig i sin skuggbudget mot klassisk M-politik. Kraftiga sänkningar av inkomstskatten och rejäla neddragningar i bidragssystemen är huvudpunkterna.

– Det här är den största skattereformen sedan 2007 och den största bidragsreformen sedan socialtjänstlagen 1980, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

Moderaterna vill sammanlagt sänka skatten på arbetsinkomster med drygt 24 miljarder kronor nästa år. Det omfattar ett sjätte jobbskatteavdrag för alla som arbetar och en höjning av brytpunkten för när man behöver börja betala statlig skatt. Därutöver vill M införa ett särskilt jobbskatteavdrag för dem som är över 64 år på 2,6 miljarder kronor.

M vill bland annat finansiera skattesänkningarna med stora neddragningar i bidragssystemen, som sänkt a-kassa, återinförd tidsgräns i sjukförsäkringen och begränsning av det så kallade aktivitetsstödet. M säger också nej till andra delar av regeringens arbetsmarknadspolitik.

Moderaterna är dock inte det parti som vill sänka skatterna mest. Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström sade nyligen att C är det parti som sänker skatten mest i svensk politik och DN:s sammanställning visar att det stämmer.

Centern redovisar skattesänkningar på cirka 34 miljarder kronor, vilket är drygt en miljard mer än KD och tre miljarder mer än M. Liberalerna ligger en bit efter med skattesänkningar på 29 miljarder kronor. Centern sticker även ut genom att lägga tonvikten mer på sänkning av arbetsgivareavgifterna än de övriga. Framför allt vill C sänka kostnaderna för företag som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden.

Liberalerna väljer att gynna de som har relativt höga inkomster. Tanken med det är att det ska löna sig att gå en lång utbildning och att ta steg uppåt i karriären. Därför vill L minska marginaleffekterna genom att höja gränsen för när man börjar betala statlig skatt, från dagens cirka 37.000 kronor till ungefär 43.000. Dessutom vill L helt slopa den så kallade värnskatten som tas ut på månadsinkomster över 52.000 kronor.

Kristdemokraterna sätter pensionärerna främst och vill redan nästa år se till att de inte betalar mer skatt än de som arbetar. Notan för det är cirka 12 miljarder kronor. KD utmärker sig bland de borgerliga också genom att föreslå en generell skattsänkning av inkomstskatter som även tillfaller de som lever på ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet, om än i mindre grad.

Kristdemokraternas största finansieringspost är en generell momshöjning. Även M vill ha höjd moms, men bara på livsmedel. Både L och C öppnar för momshöjningar inom ramen för en större framtida skattereform. I övrigt sparar alla borgerliga partier pengar på byggsubventioner och arbetsmarknadsåtgärder.

Jag vågar hävda att vi på ett par dygn skulle kunna göra om det till en gemensam operativ statsbudget.

Trots skilda profiler är de fyra partierna överens om de grundläggande principerna för den ekonomiska politiken. Allianspartierna har enats om ett 30 sidor långt dokument som sammanfattar deras gemensamma hållning. Enligt M-ledaren Ulf Kristersson är det dokumentet grunden för hur en alliansbudget ska se ut.

– Jag vågar hävda att vi på ett par dygn skulle kunna göra om det till en gemensam operativ statsbudget, säger Ulf Kristersson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.