Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-24 13:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/allt-farre-drabbas-av-hjartinfarkt/

Sverige

Allt färre drabbas av hjärtinfarkt

Foto: Janerik Henriksson/TT

Antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt har minskat stadigt sedan 2002. Även dödsfallen efter en infarkt är betydligt färre – på 15 år har de halverats.

– De senaste 20 åren har det hänt otroligt mycket. Vi har byggt upp en väldigt bra vårdkedja, säger hjärtforskaren Claes Held.

Hjärt- och kärlsjukdomar, där hjärtinfarkt utgör en stor del, är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. År 2017 var en hjärt- och kärlrelaterad sjukdom orsak till var tredje dödsfall i Sverige.

Men insjuknandet i hjärtinfarkt minskar stadigt. 25.300 personer fick akut hjärtinfarkt 2017, enligt den senaste statistiken från Socialstyrelsen. Det är 20.000 färre än 15 år tidigare. 

Även dödligheten har minskat rejält. De senaste 15 åren har dödsfallen efter en hjärtinfarkt halverats. 

Claes Held är professor i kardiologi på Uppsala universitet och Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR. Han ser flera faktorer som ligger bakom den positiva utvecklingen. 

– Det har hänt otroligt mycket de senaste 20 åren. Vi har byggt upp en väldigt bra vårdkedja. Vid ett akut fall ringer man 112, ambulansen kommer, man tar EKG och sedan sätts rätt vårdinsatser in. 

I det akuta skedet handlar det om att undersöka kranskärlen och öppna upp där det blivit förträngning eller stopp. Det görs ofta genom en så kallad ballongvidgning. Ju snabbare patienten får behandling, desto bättre går det.

Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.

– I dag finns det möjlighet att få ballongvidgning på de flesta ställen i Sverige inom två timmar vid akuta tillstånd, säger Claes Held. 

En annan orsak till färre dödsfall är att det kommit nya läkemedel som är effektivare. Efter en hjärtinfarkt sätter sjukvården som rutin in kolesterolsänkande. Även blodförtunnande och blodproppshämmande (trombocythämmande läkemedel) kan ordineras. En annan läkemedelsgrupp är så kallade ACE-hämmare.

– Patienter med hjärtinfarkt får i dag förskrivet ett helt batteri av olika läkemedel som har utvecklats och blivit bättre med åren, säger Claes Held.

När det kommer till orsakerna bakom en hjärtinfarkt har det ofta med livsstil att göra: rökning, högt blodtryck, diabetes typ 2, övervikt, stress och fysisk inaktivitet är kända riskfaktorer.

– Vi rör oss för lite och äter inte tillräckligt nyttigt. Det är inte helt och hållet det som kan leda till en hjärtinfarkt, men det är absolut kopplat till det. Man kan på många sätt förbättra chanserna genom att ändra sin livsstil. 

Det är fortfarande fler män än kvinnor som får hjärtinfarkt. Ungefär två tredjedelar är män, men ju högre upp i åldrarna man kommer blir skillnaderna mellan könen mindre och mindre. Det beror mycket på det kvinnliga könshormonet östrogen som i yngre ålder ger ett skydd mot åderförkalkning. 

Så länge vården och medicinerna har förbättrats har också dödstalen minskat. Men sedan några år har trenden stannat av.

– Det har vi sett de senaste sju-åtta åren. Dödligheten efter hjärtinfarkt som innan dess har minskat för varje år ligger nu ganska stabil.

Han säger att det är just livsstilsförändringarna som vården har svårt att hjälpa till med. Det är i stort och mycket upp till patienten själv – det är lätt att säga att man ska sluta röka, träna mer och äta nyttigare, men svårare att faktiskt genomföra det.

Men det är just i eftervården av en hjärtinfarkt som Claes Held ser förbättringspotential, genom så kallad sekundär prevention.

– Där är vi bra på men ändå inte tillräckligt bra. Vi kan göra mer nytta genom bättre sekundär prevention och hjärtrehabilitering – hjälpa till att stötta patienter att sluta röka, få en mer fysisk livsstil och ändra kosten. Allt detta görs, men varierar väldigt mycket runt om i landet och kan absolut bli bättre. 

– Engagerade läkare, sjuksköterskor med delegation att justera vissa läkemedel och sjukgymnaster samt en väl fungerande lokal organisation har stor inverkan på resultatet.

Läs mer:

Inga Segerlund återhämtade sig från hjärtinfarkten: Känner mig som vanligt