Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Allt färre får hjälp att driva en juridisk tvist

Med dagens inkomstgränser för rättshjälp så är vi inte lika inför lagen. Låginkomsttagare har avsevärt sämre möjligheter att driva tvister. Det hävdar Susanne Sjödin, jurist på Rättshjälpsmyndigheten.

Den som hamnar i en tvist med någon och behöver få saken prövad i rätten ska få ekonomiskt stöd för att kunna anlita ett juridiskt ombud om personen inte har råd att driva ärendet själv.

Tanken är att inkomsten inte ska avgöra vem som kan driva sitt ärende rättsligt.

Men inkomstgränserna för vem som kan få stöd släpar efter. Den som tjänar över 260 000 kronor om året får ingen rättshjälp. Den inkomstgränsen har inte ändrats sedan 1999.

Många drabbas av den här eftersläpningen konstaterar Susanne Sjödin, jurist på Rättshjälpen och tar ett exempel ur vardagen.

– Häromdagen var det en ensamstående mamma med ett handikappat barn som ringde och grät. Trots hemförsäkringens rättsskydd måste hon betala 20 000 kronor i självrisk för vårdnadstvisten hon hade haft med pappan. Hon hade redan fått nej hos socialtjänsten och fick samma svar från oss. Nu är hon rädd för att hon hamnar hos kronofogden.

– Vi får många samtal från personer som inte har råd att tvista, men de här personerna syns inte i någon statistik, säger Susanne Sjödin, en av de tre jurister som arbetar på Rättshjälpsmyndigheten.

– Naturligtvis borde den gränsen ha räknats upp i takt med samhällets inkomstökningar, säger Susanne Sjödin.

Att vara berättigad till rättshjälp vid tvistemål, som kan gälla exempelvis vårdnad om barn, skadestånd och arbetsrättsliga ärenden, innebär inte att varje krona ersätts. För att över huvud taget kunna söka rättshjälp måste man först ha en timmes rådgivning med en advokat, vilken kostar nästan 1 500 kronor.

– Det är verkligen beaktansvärt många som säger till oss att de inte har råd att betala ens den första timmen, och därför söker de inte hjälp. Kan vi då verkligen säga att vi upprätthåller den likhet inför lagen som alla är berättigade till? Det tycker inte jag.

Ett rättsskydd ingår i de flesta hemförsäkringar, men trots det uppstår kostnader som personer ansöker om rättshjälp för.

Enligt justitiedepartementet finns det inga planer på att ändra gränserna i rättshjälpen.

Årinskomst på 260 000 gränsen för att få stöd

Om du hamnar i en tvist som du och din motpart inte kan lösa kan du behöva ta hjälp av ett juridiskt ombud. Ett juridiskt ombud är en advokat eller jurist.

I praktiken är rättshjälp ett ekonomiskt stöd för ett juridiskt ombud till dig som inte själv har möjlighet att betala för ett ombud. Detta för att du ska ha möjlighet att få din rätt prövad.

Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ska hjälpa dig som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt.

Rättshjälp ges inte för brottsmål utan för tvistemål, exempelvis vårdnad om barn, skadestånd och arbetsrättsliga ärenden.

Har man rättsskydd i sin försäkring och den kan användas beviljas inte statlig rättshjälp.

En timmes rådgivning hos advokat är första steget i att söka rättshjälp. Den som har en årsinkomst under 75.000 kronor kan få halva den utgiften, cirka 1 460 kronor, ersatt.

Är årsinkomsten över 260.000 kronor beviljas ingen rättshjälp. Ju mindre en person tjänar, desto större kan rättshjälpen bli. Vanligen ersätts högst 100 timmar med juridiskt ombud.

Färre beviljas ekonomiskt stöd

Antal beviljade rättshjälpsärenden

2010: 7 160

2009: 7 172

2008: 7 365

2007: 7 217

2006: 7 036

2005: 7 937

2004: 9 249

2003: 9 606

2002: 10 899

2001: 13 768

2000: 14 242

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.