Allt fler omkommer i laviner. Senast i måndags förolyckades en 21-årig svensk i närheten Verbier, Schweiz. Det blev skidsäsongens hittills 16:e offer.
Orsaken till lavinfaran i så väl Alperna som i den svenska fjällvärlden är den sena starten på vintern. Ständigt varierande temperaturer och hårda vintar har lett till instabila snölager, både ute i Europa och hemma i Sverige. Allt fler ger sig också ut utanför pisterna.
Sent i måndags omkom en 21-årig, svensk man när han drogs med av en lavin och slungades mot ett träd i närheten av Verbier, Schweiz.
– Det som har hänt är oerhört sorgligt. Mina tankar går i första hand till familj och vänner. Jag vet vad de går igenom just nu, säger Josefin Löwing, insamlingsstiftelsen Skiers Left som arbetar för att öka kunskaperna om laviner och höja säkerhetsmedvetandet.
Hon känner inte till de närmare omständigheterna om olyckan i måndags, men uttalar sig gärna generellt:
– Lavinkunskaperna brister och dagens utrustning ger också en falsk trygghet, säger hon.
Stiftelsen bildades av Axel och Gustav Scherrer kort efter att deras då 23-åriga syster Mikaela Scherrer förolyckades i en lavin den 19 december 2012. Hon var så väl erfaren som fullt lavinutrustad, men mot lavinen hade hon ändå inte en chans.
– Vi jobbar för att sprida kunskaper, erfarenheter och säkerhetsmedvetande, fortsätter Josefin Löwing.
Hon har på nära håll sett hur den omfattande säkerhetsutrustning som många har idag kan ge en falsk trygghet:
– Men det hjälper inte att ha en transceiver (lavinsändare) eller en så kallad lavin-ryggsäck om man inte kan använda utrustningen korrekt, konstaterar hon.
Under 2000-talet har hittills 27 svenskar omkommit i laviner. 21 av dem förolyckades utomlands, 6 i Sverige. I snitt omkommer 2,5 svenskar per år, men snittsiffran är på väg att stiga:
– Trenden går dessvärre åt fel håll, allt fler omkommer i laviner, säger Stefan Mårtensson, lavinforskare vid Luleå Tekniska universitet.
Stefan Mårtensson har kartlagt de svenskar som omkommit. 80 procent av dem är män mellan 30 och 35 år, 90 procent av dem har varit välutrustade, 20 procent av dem hade så kallade lavinryggsäck och hälften av dem hade till och med gått olika typer av lavinkurser när olyckorna inträffade.
– De är med andra ord medvetna om riskerna, att bara varna för lavinfara är som att sparka in öppna dörrar för dem, säger Stefan Mårtensson som arbetar för att ta fram ett nytt, digitalt verktyg för att skidåkare också ska kunna fatta medvetna beslut innan de ger sig ut utanför pistat område.
Magdalena Schmidt, ordförande i Insamlingsstiftelsen Skiers Left, tror att det är viktigt att lyfta attitydfrågan:
– Stark längtan efter orörd pudersnö, grupptryck och tunnelseende ligger ofta bakom att man tar onödiga risker, säger hon.
Bland unga har friåkning off-pist ökat, menar hon. Många är matade med häftiga filmer där det bara är branta berg och stora, vida ytor som gäller. Filmerna handlar sällan eller aldrig om säkerhet eller om hur många gånger ett filteam faktiskt backat och sagt; nej, det här är för farligt.
– Vi måste jobba för att den typen av säkerhetstänkande också blir etablerat, menar både hon och Josefin Löwing. Sedan år 2000 har 27 svenskar omkommit i lavinolyckor. 21 av dem skedde utomlands och sex av dem i Sverige. Åre, Sarek, Tänndalen, området mellan Abisko och Riksgränsen och Kebnekaise var olycksdrabbade. också blivit allt vanligare med så kallade ABS-ryggsäckar. Skidåkaren utlöser den vid en eventuell lavin, en luftkudde i säcken blåses upp. Den har ingen flytkraft, men ökar chanserna att man inte blir begravd i snö. Säkerhetsutrustningen är dyr. En ABS-väst kostar från 5 000 kronor, en sändare från 3 000 kronor, en spade och sond från 500 kronor styck. Det finns inga lavinprognoser för Sverige. Varje liftanläggning gör en egen bedömning.Fakta:Lavinolyckor
Grundutrustningen för den som ger sig ut offpist är lavinsändare, sond och spade. Det har