Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Alltid glad och positiv

01:09. Alice Babs, en av Sveriges mest framstående jazzsångerskor, har avlidit. Hon dog på ett demensboende under tisdagen. Hon blev 90 år gammal. (Ny version utan slowmotion)

Alice Babs förmedlade en smittande glädje och inget verkade omöjligt för henne. Det säger en av de artister som arbetat tillsammans med den mycket populära hovsångerskan.

Sångaren Lasse Lönndahl som känt Alice Babs sedan 1940-talet var 17 år när han träffade henne första gången och hon skulle komma att bli hans idol innan han själv slog igenom.

De två skulle komma att spela in film tillsammans och under åren kom de bådas familjer att umgås:

– Hon var fruktansvärt musikalisk, bred och genomprofessionell. När hon sjöng på Gröna lund då gick vi dit för att lyssna, hon betydde oerhört mycket för mig, säger Lasse Lönndahl.

På 60-talet hade de båda artisterna samma sånglärare.

– Jag tror inte att många förstår hur stor hon var, över stora delar av världen. Hon var alltid glad och mycket mån om sina närmaste, säger Lasse Lönndahl.

Också skådespelerskan Lena Granhagen har bara positiva minnen från sina möten med Alice Babs:

– Alice var alltid glad och storartat positiv och hennes glädje gjorde att alla omkring henne blev bättre, säger Lena Granhagen som spelade tillsammans med Alice Babs i filmen ”Musik ombord” 1958.

– Jag minns hur hon hämtade mig i sin bil på morgonarna och körde oss till Sandrews studio. Under färden så höll hon ut armen framför mig så att jag inte skulle fara framåt om hon skulle få bromsa, det fanns ju inga bälten i bilen. Sådan var hon, omtänksam och generös och väldigt inspirerande.

Alice Babs introducerade pianisten och kompositören Nils Lindbergs musik, präglad av svensk folkmusik, för Duke Ellington. Nils Lindberg spelade piano med Duke Ellingtons orkester 1974 vid en konsert i Malmö konserthus, och följde sedan med bandet där Alice Babs då var sångerska på resten av den turnén.

– Alla som hörde henne klättra högt upp i tonerna, inklusive Duke Ellington, blev helt fascinerade. Hon hade ju vuxit upp med Ellingtons musik och när hon fick erbjudandet att sjunga med hans orkester var hon väl förberedd på tonspråket, säger Nils Lindberg.

– När man ser tillbaka så kan man säga att hon absolut är den som påverkat de flesta sångerskor i den genren. Hon är den största. När vi gjorde inspelningar var det alltid den första tagningen som gällde, säger Nils Lindberg.

Basisten Georg Riedel, som arbetade med Alice Babs under 60-talet, säger att Alice Babs var väldigt professionell, alltid väl förberedd och mycket positiv att arbeta med.

– På senare år, när jag lyssnat på Duke Ellingtons ”Sacred Concerts”, har jag börjat förstå hur fantastisk hon var som sångerska. För några år sedan kom en skiva med inspelningar från radio på 60-talet som också visar vilken fin sångerska hon var, konstaterar Georg Riedel.

– Vilken lycka det var att få jobba med henne på den tiden, säger han och lägger till att hon var mycket medkännande och omtänksam:

– Vi arbetade mycket ihop under alla år, och med Nls Lindberg och Bengt Hallberg vid tv-inspelningar och inte minst flera skivinspelningar. Alice Babs banade väg för jazzen redan på 40-talet, och för jazzens etablering i kultursamhället, säger Jan Allan.

– En gång när jag var väldigt ung upplevde jag en mycket svår fas i mitt liv. Då hälpte Alice Babs mig mycket. Det fick jag tyvärr aldrig tillfälle att säga till henne nu de sista åren, säger Georg Riedel.

Trumpetaren Jan Allan spelade med Alice Babs vid flera tillfällen under många år.

– Vi arbetade mycket ihop under alla år, och med Nls Lindberg och Bengt Hallberg vid teveinspelningar och inte minst flera skivinspelningar. Alice Babs banade väg för jazzen redan på 40-talet, och för jazzens etablering i kultursamhället, säger Jan Allan.

– Hon har också byggt broar mellan jazz och konstmusik eftersom hon intresserat sig för kyrkomusik. Hon fungerade också som en brygga mellan ”vit” och ”svart” musik genom Duke Ellington som betydde väldigt mycket för henne.

Jan Allan konstaterar att Alice Babs mångsidighet gjorde att hon alltid platsade i alla sammanhang, och betonar att hon var en sann musikant:

– När hon blev intresserad kunde hon inte låta bli att sjunga. Vid nästan alla tillfällen då jag spelat, och hon kommit dit för att lyssna, har hon efteråt kommit upp och sjungit en blues eller gjort en duett med mig. Senaste och sista gången var i Saltsjöbadens kyrka för två år sedan när hon fick hjälp av sina vänner att komma dit. Då kunde hon inte hålla sig. Musiker är något väldigt fint, men musikant är något ännu finare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.