Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-31 12:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/amina-manzoor-beredskap-kan-begransa-skadan-av-en-pandemi/

Sverige

Amina Manzoor: Beredskap kan begränsa skadan av en pandemi

Castiglione d'Adda i Italien på måndagen.
Castiglione d'Adda i Italien på måndagen. Foto: Carlo Cozzoli/TT

De senaste dagarna har det nya coronaviruset börjat sprida sig på nya ställen i världen. 

Allt mer pekar på att världen behöver förbereda sig på en pandemi. Men god beredskap kan begränsa skadan, skriver DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

Utbrottet av det nya coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19, ser onekligen ut att ha gått in i en ny fas under de senaste dagarna. 

Medan antalet fall i Kina verkar minska har det plötsligt dykt upp kluster av smittade i Iran, Italien och Sydkorea. Flera hundra fall har bekräftats på bara ett par dagar. Många av fallen saknar ännu klar koppling till Kina eller andra smittade.

Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har varnat för att fönstret för möjligheten att begränsa utbrottet håller på att stängas. Men han vill ännu inte använda ordet pandemi. Det är ett laddat ord, inte minst politiskt.

Att utbrottet kommer att utvecklas till en pandemi känns dock allt mer troligt, men inte oundvikligt. Ordet pandemi är skrämmande, men det innebär inte att sjukdomen blivit farligare. Det betyder att smittspridning sker okontrollerat på flera ställen i världen. Den så kallade svininfluensapandemin 2009 blev till exempel mindre dödlig än en vanlig influensasäsong i världen, delvis på grund av de åtgärder som vidtogs. 

I nuläget uppskattas dödligheten i covid-19 till omkring två procent, med lägre dödlighet hos unga och högre dödlighet hos äldre och personer med andra sjukdomar. 

Det är lägre dödlighet än till exempel sars, men högre än säsongsinfluensan. Eftersom inte alla som är infekterade med det nya coronaviruset blir så sjuka att de behöver söka vård – och därför inte kommer att få en diagnos – är dödligheten sannolikt lägre. Enligt olika modeller som WHO utgår ifrån är den troligen någonstans mellan 0,5 och 1,0 procent. 

Men det handlar också om hur många som blir svårt sjuka. Data från Kina på fler än 44.000 smittade visar att fler än 80 procent bara blir milt sjuka med förkylningssymtom och sannolikt inte kommer att behöva sjukhusvård. Men nästan 14 procent får komplikationer som lunginflammation och svårt att andas. Nästan 5 procent blir allvarligt sjuka och kan behöva intensivvård, ofta i flera veckor. Om covid-19 skulle börja sprida sig över världen i större skala kommer sjukvården i många länder att utsättas för hård press. 

Pandemi eller inte – beredskap är det viktigaste verktyg vi har i nuläget. Att tidigt upptäcka, testa och isolera fall kan minska och kontrollera smittspridningen. Ju tidigare människor får vård desto mindre allvarligt sjuka blir de, visar också erfarenhet från Kina. 

Läs mer: Regeringen avsätter 40 miljoner till WHO:s krisorganisation 

Svenska myndigheter bedömer att beredskapen är god, men när en vanlig säsongsinfluensa leda till stabsläge på sjukhus i vissa regioner är det ju rimligt att fundera över hur många smittade som vården klarar. I nuläget bedöms risken för ett större utbrott som låg, men situationen i Italien visar att läget kan ändra sig snabbt.

Det finns inget facit så här tidigt i ett utbrott med ett helt nytt virus. Det gör att expertmyndigheter som Folkhälsomyndigheten och ECDC hela tiden behöver revidera sina riskbedömningar i takt med att utbrottet utvecklas. Det finns också många okända faktorer att försöka ta hänsyn till, som kan påverka utbrottet. 

Vi vet till exempel inte exakt hur sjukdomen sprids, när människor är som mest smittsamma eller hur vanligt det är att människor som helt saknar symtom kan smitta andra. Det påverkar möjligheterna att begränsa utbrottet.

Samtidigt som detta sker behöver vi påminna oss om att det nya coronaviruset var helt okänt för två månader sedan. Kunskapen om det nya viruset har vuxit rekordsnabbt. Trots att det var mitt under influensasäsongen upptäcktes det nya viruset relativt snabbt. Virusets arvsmassa kartlades kort därefter. Hundratals studier har publicerats. Vi mer om dödlighet, riskgrupper och hur sjukdomens allvarlighetsgrad varierar. Mer kunskap tillkommer varje dag.

Men trots detta är det fortfarande mycket svårt att uttala sig om vilket scenario världen behöver förbereda sig på. Tidiga analyser har ofta fel. Men alla länder behöver förbereda sig på att kunna hantera fler fall om utbrotten inte går att få under kontroll snart. Miljoner människor reser och rör sig mellan länder varje dag, det går inte att stänga ner världen.  

Vi kanske inte längre kan hindra att covid-19 sprids över världen, men vi kan begränsa skadan från sjukdomen.

Läs mer: Svårt att förutsäga utvecklingen av covid-19