Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 02:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/amina-manzoor-darfor-maste-vi-skydda-sjukvardspersonal-fran-nya-coronaviruset/

Sverige

Amina Manzoor: Därför måste vi skydda sjukvårdspersonal från nya coronaviruset

Vi behöver särskilt skydda vårdpersonal från coronaviruset, skriver DN:s Amina Manzoor.
Vi behöver särskilt skydda vårdpersonal från coronaviruset, skriver DN:s Amina Manzoor. Foto: Franck Fife/AFP

Påverkar mängden virus du utsätts för risken att bli svårt sjuk? Det finns studier som tyder på det. Därför behöver vi särskilt skydda vårdpersonal, skriver DN:s Amina Manzoor.

Ibland upprepar sig historien på ett nästan kusligt sätt. Under sarsutbrottet 2003 var det den italienska läkaren Carlo Urbani som först identifierade den nya sjukdomen då Kina höll tyst. Han blev själv infekterad och dog i sars drygt en månad senare, men hans tidiga varning till WHO räddade liv. Kate Winslets karaktär i filmen ”Contagion” är inspirerad av Urbani och hans gärning.

Vem vet vem som kommer att spela den kinesiska läkaren Li Wenliang om det i framtiden görs spelfilmer om utbrottet av det nya coronaviruset, men hans öde påminner om Carlo Urbanis. Li Wenliang varnade tidigt för smittspridningen, men blev uppkallad till polisen för att han ”spred falska rykten”. Han smittades av det nya coronaviruset och dog i början av februari bara 34 år gammal. 

Bild 1 av 2 Carlo Urbani.
Foto: Guido Picchio/AP
Bild 2 av 2 Li Wenliang.
Foto: Ling/Ropi

Sjukvårdspersonal riskerar ofta sina liv när de försöker bekämpa sjukdomsutbrott. Under ebolautbrottet i Västafrika hade vårdpersonal en kraftigt ökad risk att bli smittade jämfört med övriga. Under utbrott av coronavirusen sars och mers har smittan spridits på sjukhus. Den nuvarande coronapandemin är inget undantag.

Tusentals fler läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har sedan dess blivit smittade världen över. Italien rapporterar om allt fler smittade och döda sjukvårdsarbetare. Många smittades i början av utbrottet, när man saknade skyddsutrustning och inte riktigt var beredd. Borgmästaren i hårt drabbade Bergamo har jämfört situationen med att gå in i ett krig utan att vara beväpnad. USA rapporterar nu om flera svårt sjuka läkare och en avliden sjuksköterska. Det här är en situation som vi till varje pris måste undvika. 

I takt med att man lärde sig hur man hanterade sjuka och kapaciteten kom ikapp, minskade antalet smittade inom vården.

Antalet fall av det nya coronaviruset ökar snabbt över världen. Det tog tre månader för världen att nå 100.000 fall, tolv dagar att nå 200.000 fall, fyra för 300.000 och bara ett par dagar senare har fler än 400.000 fall rapporterats. När den här texten publiceras har vi troligtvis nått över en halv miljon fall i världen.

Den snabba ökningen sker i flera länder, men särskilt i Italien, Spanien och USA. Även här i Sverige ökar antalet fall. Pressen på sjukvården blir hård när många av dem måste vårdas samtidigt på sjukhus. Vi såg det hända i Kina, vi ser det hända nu i bland annat Italien och Spanien.

En överbelastad sjukvård innebär inte bara sämre vård för patienterna, utan också en ökad risk för vårdpersonal. Den rapport som WHO:s expertgrupp lämnade från Kina visar att majoriteten av vårdpersonalen som blivit smittade av det nya coronaviruset blev det just i början och i Wuhan. Där var sjukvården överväldigad och det saknades skyddsutrustning. I takt med att man lärde sig hur man hanterade sjuka och kapaciteten kom ikapp, minskade antalet smittade inom vården. Det är rimligt att vara skeptisk till Kinas siffror, men WHO:s expertgrupp har flera gånger uppgett att man står bakom uppgifterna i rapporten. Vi vet att risken för felaktig användning av skyddsutrustning ökar när man är stressad och trött.

Den internationella bristen på skyddsutrustning bekymrar särskilt.

Det nya coronaviruset sprids via droppsmitta för det mesta, alltså när man hostar och nyser. Det räcker med någon meters avstånd för att undvika att bli smittad. Men i sjukvården har man inte möjlighet att hålla det avståndet. Det finns också studier som visar att viruset kan bli luftburet i sjukvårdsmiljön, till exempel när en patient intuberas. Det ökar smittorisken och kräver särskild skyddsutrustning.

Data från land efter land visar att covid-19 generellt drabbar äldre mycket hårdare än yngre. Den som har underliggande sjukdomar riskerar också att bli svårt sjuk och dö. Men det finns även yngre och tidigare helt friska som blir allvarligt sjuka och ibland även avlider. Varför? Det finns inget riktigt bra svar på det än. Men virusinfektionen drabbar människor olika hårt. En teori är att de har utsatts för en hög mängd virus när de blev infekterade, och att detta har lett till ett snabbare och allvarligare sjukdomsförlopp. Det finns några studier som antyder att svårt sjuka människor i covid-19 har en högre mängd virus i kroppen och att de även utsöndrar mer virus än människor med lindrigare och måttligare sjukdom. Liknande erfarenheter finns från sars och influensa. 

Sjukvårdspersonal träffar svårt sjuka patienter. Betyder det att de har en extra hög risk att själva bli svårt sjuka i covid-19? Det vet vi ännu inte, men den internationella bristen på skyddsutrustning bekymrar särskilt. Om vårdpersonalen inte har tillgång till bland annat skyddsrockar, masker och handskar ökar risken för att bli smittad. 

Att skydda sjukvårdspersonal med rätt utrustning är viktigt.
Att skydda sjukvårdspersonal med rätt utrustning är viktigt. Foto: Vanni Jung Ståhle

Socialstyrelsen bedömer att det akuta behovet av skyddsmateriel är säkerställt. Men det kan så klart vara stressande för vårdpersonalen att veta att lagren på sjukhusen bara räcker i några dagar. Många arbetar hårt för att skaffa fram skyddsmateriel, trots att tillgången är ansträngd på grund av bland annat ökad efterfrågan. Tillverkningen trappas upp runt om i världen.

Myndigheter och sjukvårdsledningar behöver ge personalen rätt förutsättningar.

Men om sjukvårdspersonal decimeras på grund av sjukdom, dödsfall och att de inte vågar arbeta på grund av att de är otrygga så kan det bli mycket svårt att rekrytera många kompetenta läkare, sjuksköterskor och annan viktig vårdpersonal på kort tid. WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har flera gånger sagt att det inte går att stoppa det nya coronaviruset utan att prioritera vårdpersonalens skydd. Sjuk vårdpersonal kommer att leda till fler dödsfall, eftersom personalen är hemma i stället för att rädda liv, har han sagt.

Det finns ytterligare anledningar att värna om vårdpersonalen. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Jama har undersökt hur coronavirusutbrottet har påverkat den mentala hälsan hos vårdpersonalen. Många rapporterar symtom på depression, ångest, sömnlöshet och psykisk stress. Från Italien har vi hört hjärtskärande historier om läkare som tvingas bestämma vilka patienter som ska få behandlas i respirator och vilka som blir utan. Den hårt pressade arbetssituationen med att vårda svårt sjuka människor, se många dö och oroas över bristen på skyddsmateriel kan få långsiktiga konsekvenser även för de som inte smittas av viruset.

Myndigheter och sjukvårdsledningar behöver ge personalen rätt förutsättningar. Vi andra kan också hjälpa till, genom att följa rekommendationerna från myndigheterna och på så sätt förhoppningsvis minska trycket på sjukvården.

Jag ogillar verkligen krigsmetaforer, men ibland passar det. Det förs nu en global kamp mot det nya coronaviruset och vi måste värna om de som står vid frontlinjen.