Amina Manzoor: Två månader med det nya coronaviruset – det här vet vi (och inte)

”Okänt virus orsakar lunginflammation i Kina”. Det var rubriken på den första notisen som DN publicerade om det nya coronaviruset, som senare fått det tekniska namnet sars-cov-2. Sjukdomen som virusinfektionen kan orsaka har fått namnet covid-19. Notisen publicerades den 11 januari och två dagar tidigare hade WHO bekräftat att det handlade om ett helt nytt virus från familjen coronavirus, som inte tidigare smittat människor. Då hade inte ens hundra människor insjuknat och bara en person avlidit, alla i Kina.

I dag, två månader senare, har fler än 120.000 människor i över 100 länder smittats. Över 4.600 människor har dött. Världshälsoorganisationen, WHO, har deklarerat att utbrottet av det nya coronaviruset är en pandemi och dessutom ett internationellt hot mot människors hälsa.

Ett nytt virus är alltid oroande eftersom ingen i befolkningen har immunitet och mycket är okänt. Men två månader in i utbrottet har vi lärt oss mycket och fortfarande återstår många kunskapsluckor.

Det här vet vi hittills:

* Viruset spreds till människor från något djur. Exakt vilket djur är inte klarlagt, men coronavirus cirkulerar hos fladdermöss och det finns studier som tyder på att även det nya coronaviruset kommit från fladdermöss. Om det finns något värddjur vet man ännu inte.

* Viruset började snabbt smitta mellan människor. Nu sker i stort sett all smittspridning mellan människor.

* Den vanligaste smittvägen är droppsmitta, alltså när människor hostar. Det är främst sjuka människor som sprider viruset. Man kan också bli infekterad genom att få virus på händerna, till exempel genom droppsmitta, och sedan pilla sig i ögonen, näsan eller munnen. Det finns studier som antyder att viruset skulle kunna spridas genom avföring, men den risken uppskattas vara låg. WHO har inte uteslutit att människor utan symtom kan smitta, men tror att det är mycket ovanligt. I stället handlar det om att det är tidigt i insjuknandet och somliga har så milda symtom att de inte upplever att de är sjuka.

* Det går att skydda sig: Tvätta händerna med tvål och vatten (eller använd handsprit), undvik att pilla dig i ansiktet och håll avståndet till sjuka. Skydda andra genom att hosta i armvecket, stanna hemma om du är sjuk samt ringa 1177 i stället för att söka vård direkt.

* De flesta blir inte allvarligt sjuka. Enligt en stor kinesisk studie och en WHO-rapport får omkring 80 procent milda eller måttliga symtom, med torrhosta och feber. Omkring 14 procent blir allvarligt sjuka med lunginflammation och andra komplikationer, medan fem procent kräver intensivvård. Tidig behandling ger bättre prognos. De flesta blir friska på några veckor.

* Data från Kina antyder att majoriteten av smittspridningen skedde inom hemmet och andra nära kontakter.

* Intensiva och snabbt insatta åtgärder i form av tidig testning av misstänkta fall, isolering av smittade och smittspårning av nära kontakter kan bidra till att få utbrottet under kontroll. Som mest rapporterade Kina flera tusen nya fall varje dag, nu är det färre än 50. Kina införde också kraftiga åtgärder i form av karantän i bland annat Hubei-provinsen, men många delar av Kina kunde minska smittspridning utan detta utan fokuserade på smittspårning, isolering av smittade och avhållsamhet från sociala kontakter.

Det här behöver vi fortfarande svar på:

* Det är oklart hur många som blir infekterade utan att bli sjuka. WHO antar att det förekommer, men dessa fångas inte upp av tester. Nu ska det genomföras studier för att se om det finns människor som bär på antikroppar mot det nya coronaviruset, men som aldrig varit sjuka.

* Det nya coronaviruset är mer smittsamt men mindre dödligt än sars. Sars spreds från Kina över världen 2003 och smittade fler än 8.000 människor varav omkring 800 dog. Dödligheten i sars är strax under tio procent. Det är ännu inte klarlagt vad dödligheten är i covid-19, men i nuläget har 3,4 procent av alla bekräftade fall avlidit. Det är sannolikt en överskattning eftersom det troligtvis finns många som inte blir särskilt sjuka och därmed aldrig testas. Många experter och myndigheter tror att dödligheten på sikt kommer att hamna runt en procent. Men äldre och kroniskt sjuka har högre risk än yngre och barn.

* Vi vet inte om det finns något befintligt eller experimentellt läkemedel som är verksamt vid covid-19. Det pågår många studier, bland annat i Kina, med till exempel ett hiv-läkemedel samt ett ebola-läkemedel. Vi vet inte hur länge det kommer att ta att utveckla ett vaccin, men minst ett år.

* Det är oklart vad som kommer att hända när vädret blir varmare. Somliga virus trivs inte särskilt bra i varmare väder, men ingen vet hur det nya coronaviruset kommer att bete sig.

* Det är osäkert hur länge man är immun efter att man har tillfrisknat, men det verkar i nuläget inte som att någon har blivit infekterad igen. Detta behöver studeras eftersom det kan påverka flockimmunitet och hur viruset kan sprida sig i befolkningen.

* Barns roll i smittspridningen behöver klargöras. Enligt större kinesiska rapporter har få barn konstaterats vara smittade. Samma sak gäller från Sydkorea. De blir sannolikt inte särskilt sjuka, men varför vet man inte. Enligt WHO har man inte hittat några fall i Kina där barn har fört med smittan hem till familjen. Det är ännu inte säkert om det gäller på alla ställen.

* Vi vet ännu inte hur allvarlig pandemin blir. En pandemi innebär att viruset sprids okontrollerat i flera delar av världen, inte att sjukdomen blivit farligare.