Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ämneslärare saknar utbildning för att undervisa

Ämneslärare på svenska grund- och gymnasieskolor saknar i stor omfattning utbildning i de ämnen de undervisar i. Det visar en unik granskning av Skolverket av drygt 100 000 lärares utbildningsnivå. I teknik hade bara 7 procent av lärarna på grundskolan tillräcklig utbildning, och i fysik 13 procent.

I en av de största registerstudier som Skolverket någonsin gjort har man kartlagt inom vilka årskurser och i vilka ämnen lärare undervisar i kopplat till deras ämnesutbildning.

Resultatet är slående: många lärare saknar utbildning i de ämnen de undervisar i.

I grundskolan har till exempel 50 procent av de lärare som undervisar i fysik ingen utbildning i ämnet alls, och bara 13 procent har tillräcklig utbildning enligt de krav som lärarlegitimationen kräver. Övriga har utbildning men inte tillräcklig.

I kemi är motsvarande siffror 48 respektive 16 procent och i teknik 70 respektive 7 procent.

Per Kornhall, skolstrateg i Upplands Väsby kommun och författaren till boken ”Barnexperimentet” om den svenska skolan, kallar resultatet för skrämmande.

– För mig kom det som en chock att det är så dåligt ställt med utbildade ämneslärare i fysik och kemi. När det gäller teknik har jag haft kännedom om hur illa det är ställt från tidigare utredningar som bara gällt teknik, säger han.

Mest anmärkningsvärda är granskningens resultat när det gäller naturorienterande ämnen i grundskolan. Men situationen är liknande inom grundskolan även när det gäller samhällskunskap, vissa moderna språk samt hem- och konsumentkunskap på grundskolan.

På gymnasiet är klyftan mellan högskoleutbildning och de ämnen lärarna undervisar i störst inom naturkunskap och teknik.

Att det ser ut så här riskerar att ställa till stora problem när kraven på lärarlegitimation börjar gälla i december i år. Risken finns att eleverna står utan behöriga lärare.

Per Kornhall ifrågasätter att kommunerna kommer att klara av att hantera den enorma bristen på vissa ämneslärare.

– Det räcker inte att skjuta över ansvaret på kommunerna. Nu vill det till att staten också tar sitt ansvar, säger han.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, ser med stor oro på hur skolorna ska klara av att anställa behöriga ämneslärare i samband med att lärarlegitimationerna införs. I synnerhet som återväxten av exempelvis no-lärare är nästan lika med noll på lärar­utbildningarna.

– Under många år ansåg politiker både på riksnivå och på kommunal nivå att ämneskunskaperna inte var relevanta. De ansåg att det räckte att man var utbildad lärare. När det gällde friskolorna fick de till och med undantag från det i lagen i början av 1990-talet. Det räckte med att man var vuxen och intresserad. När jag förde fram ämnets betydelse så sågs det som att jag pratade om fackliga särintressen. Men det handlar ju om elevernas rätt till utbildade lärare, säger hon.

SCB har samlat in uppgifter från oktober 2011 och jämfört dessa med utbildningsuppgifter från 1962 och framåt. Det är första gången som SCB granskar lärarnas ämnesutbildning på en sådan detaljnivå.

– Däremot har vi inte analyserat varför det skiljer så mycket på behörigheten hos lärarna i de olika ämnena, säger José Luys Berrospi, undervisningsråd och statistiker på Skolverket.

Resultatet baserar sig på uppgifter för totalt 103 220 lärare och har publicerats i bilagorna till Skolverkets rapport ”Beskrivande data 2012. Förskola, skola och vuxenutbildning”.

Läs hela Skolverkets lista i haken till höger i artikeln.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.