Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 06:36 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/amnesty-sverige-vagrar-stoppa-diktaturers-tillgang-till-natavlyssning/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Amnesty: Sverige vägrar stoppa diktaturers tillgång till nätavlyssning

Foto: Goran Heckler/Alamy

Export av it-utrustning som hjälper diktaturer att övervaka nätet håller på att segla upp som en stridsfråga på EU-nivå. Nu pekas Sverige av en rad organisationer ut som drivande för att stoppa striktare reglering. Anklagelserna backas upp med läckta dokument från EU-förhandlingarna.

Västerländska teknikföretag har länge haft en komplicerad relation till diktaturer och länder med bristande respekt för mänskliga rättigheter. Nyligen hamnade Google i blåsväder för sina planer på en ny sökmotor för den kinesiska marknaden, som både skulle underkastas Kinas censur och dessutom koppla sökningar till användarens telefonnummer vilket öppnar för statlig kartläggning av människor som efterfrågar politiskt känsligt material.

Inom EU har det i flera år pågått en översyn av exportreglerna för sådan teknik. Målet har varit att diktaturer ska stoppas från att använda EU-utvecklade produkter för brott mot de mänskliga rättigheterna. Förhandlingarna kompliceras av att sådan teknik har dubbla användningsområden – samma produkter som används för att jaga kriminella kan också bistå repressiva staters förföljelser av oppositionella och journalister.

Det handlar om verktyg för övervakning, spionprogram och teknik för rena dataintrång.

Nu utpekas Sverige och Finland för att försöka blockera skärpt reglering, som andra länder har arbetat för länge. I veckan publicerade den tyska avdelningen av Reportrar utan gränser dokument från förhandlingarna som visar hur Sverige har gått emot flera försök till regelskärpningar. 

– Sverige och Finland är de starkaste motståndarna till förbättringar för mänskliga rättigheter i det här fallet. Jag kunde knappt tro det när jag läste dokumenten, säger Daniel Mossbrucker, policyrådigivare för digitala frågor på Reportrar utan gränser i Tyskland som ligger bakom läckan.

Anklagelserna backas upp av flera organisationer, bland dem Amnesty och den tyska organisationen Netzpolitik.org. 

I ett läckt dokument, daterat till januari i år, argumenterar bland annat Sverige för att regleringen skulle riskera att slå hårt mot EU-baserade företag och göra det svårare för dem att konkurrera internationellt. ”De som efterfrågar cyberövervakningsteknik har ingen brist på icke-EU-leverantörer att välja mellan”, skriver länderna. ”Kontroll av EU-exporten utan motsvarande åtgärder i andra stora ekonomier skulle bara förskjuta utvecklingen och produkt av den relevanta tekniken till utanför EU.” 

Kritiker misstänker att hållningen är resultat av lobbyism från företag i de nordiska länderna som utvecklar internet- och telekomteknik. Deras exportverksamhet skulle kunna försvåras av nya regler.

– Vissa av EU:s medlemsstater prioriterar industrins intressen framför att skydda människorättsförsvarare. De vill ge företag fria tyglar att sälja produkter som kan avlyssna kommunikation och spåra avsändare till sådana länder som kränker mänskliga rättigheter, säger Nele Meyer vid Amnestys EU-kontor i ett uttalande.

En stridsfråga är vilken teknik som ska omfattas av reglering. Sverige driver linjen att EU ska förlita sig på de listor över reglerad teknik som redan omfattas av internationella konventioner. Det är långt ifrån tillräckligt, anser Daniel Mossbrucker och pekar på att exempelvis centraler för internetövervakning inte omfattas och därför ska kunna säljas utan hinder.

– Miljontals människors kommunikation kan övervakas. Det är oacceptabelt. EU-domstolen har beslutat att det strider mot de mänskliga rättigheterna, men vi har inga problem att exportera det. Vi talar om länder som Kina, Egypten, Marocko och Syrien, säger han.

DN har sökt både justitieminister Morgan Johansson och EU-minister Ann Linde för en kommentar, men utan resultat. Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter, Annika Ben David, svarade i början av oktober på kritiken i ett brev till organisationerna. Där skriver hon att Sverige stödjer avsikten att stoppa brott mot de mänskliga rättigheterna som repressiva regimer kan begå med hjälp av digital övervakningsutrustning. Samtidigt invänder hon dels mot förslagen. Om EU skapar egna listor över övervakningsutrustning som ska exportkontrolleras riskerar det att urholka andra internationella överenskommelser, skriver hon. I brevet varnas också för regler som är ”vaga och öppna för tolkningar”.

Frågan om exportregleringen är ännu inte avgjord. Senare i november ska det österrikiska ordförandeskapet lägga fram ett kompromissförslag som om det accepteras av medlemsländerna kan gå vidare till förhandling mellan EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet, så kallad trialog.

Omstridd reglering

Förhandlingarna om ny exportreglering för digital övervakningsutrustning har pågått sedan 2016. 

Utvecklingen drevs på bland annat efter avslöjanden om hur teknik från europeiska företag hjälpte länder med dålig respekt för mänskliga rättigheter. Ett exempel är italienska Hacking Team, som säljer verktyg för dataintrång. År 2015 avslöjade i läckta dokument att företaget hade länder som Saudiarabien, Ryssland och Uzbekistan på kundlistan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.