Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-07 00:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/anders-tegnell-vaccin-mojligt-forsta-halvan-av-2021/

Sverige

Anders Tegnell: Vaccin möjligt första halvan av 2021

Coronavirusforskning på Karolinska Institutet i Huddinge. Arkivbild.
Coronavirusforskning på Karolinska Institutet i Huddinge. Arkivbild. Foto: Jonas Lindkvist

Gårdagens besked från Astra Zeneca att en tidig klinisk studie visat att deras vaccin mot covid-19 fungerat imponerar inte på statsepidemiolog Anders Tegnell.

– Allt annat hade varit en katastrof för Astra Zeneca, säger han.

Att den första studien på människor skulle visa något annat än att testpersonerna framkallade antikroppar och att vaccinet var säkert vore orimligt eftersom läkemedelsföretagen är så pass bra på att ta fram vaccin i dag, menar statsepidemiolog Anders Tegnell. 

– Det är i nästa fas det kommer att sållas ut vilka av de 120 vaccin som nu testas som ger ett bra resultat och vilka som inte har den potentialen, säger han. 

Astra Zeneca uppgav på måndagen att ett vaccin kan vara färdigt att leverera i slutet av året. Men svenska myndigheter är inte lika optimistiska. Socialstyrelsen har inget svar på frågan om när distribution i Sverige är realistisk, men enligt avdelningschefen Thomas Lindén jobbar de på att göra ett vaccin tillgängligt för befolkningen så fort som möjligt. Folkhälsomyndigheten är mycket tveksam till läkemedelsjättens tidsplan.

– Det beror helt på utfallet av studierna i nästa fas. Och vilken potential man lyckas bygga upp i produktionen. Det är där det står och faller. Något av de vaccin som testas borde bli bra, allt annat vore konstigt. Då gäller det att man har ett system på plats för att producera snabbt, säger Anders Tegnell.

Enligt Astra Zeneca finns kapacitet att tillverka stora mängder vaccin i deras fabriker. Nästa steg är att testa människor ute i samhället och fas tre-studien där totalt 47.000 personer i Brasilien, Storbritannien, Sydafrika och USA ingår är redan igång. 

Men Anders Tegnell ser många problem på vägen. Att framkalla effekt vid tester på en mindre grupp friska personer är betydligt enklare än det man nu har framför sig. 

– Dels måste vaccinet fortsätta visa sig fungera. Inte bara i en liten selekterad population, utan även i stora grupper i samhället. Inte minst kan det vara svårt att få effekt på äldre. Vaccinet måste fungera på olika typer av personer och ge bra, lång immunitet, säger han.  

När är det sannolikt att man har ett färdigt vaccin som kan distribueras i Sverige?

– Kanske att man lyckas bygga upp något vid årets slut. Men även det är optimistiskt. Någon gång under första halvan av 2021 tror jag är de mest relevanta prognoserna. Men det bygger på att man inte snubblar på målsnöret. 

Erfarenheten från 2009 då svininfluensan nådde högsta pandeminivån och ett vaccin togs fram snabbt är att distributionen blev en flaskhals. Transporterna från fabrikerna var mycket mer oregelbundna än Folkhälsomyndigheten förväntat sig.

– Det är tydligen det normala, framför allt när man måste skala upp produktionen väldigt snabbt, säger Anders Tegnell.  

Tillverkningen skiljer sig åt mellan läkemedel och vaccin, där det första är enklare eftersom det handlar om att sätta samman kemiska substanser. Ett vaccin består av biologiska processer som måste fungera, enligt Anders Tegnell. 

– Det finns tyvärr ganska många fallgropar längs vägen. Vi får hoppas att man kan komma förbi dem.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt