Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Anmäld mobbning fördubblad

Förra året fördubblades anmälningarna om mobbning i skolan. Det visar färsk statistik från Barn- och elevombudsmannen som DN tagit del av. Fortfarande är det många som inte anmäler, 45 000 skolelever uppger att de mobbas och trakasseras.

Elakheter, sparkar, slag eller tyst utfrysning. Taskiga sms eller mejl. Så kan vardagen se ut för den som mobbas.

Skolan är skyldig att hjälpa, men om stödet brister kan man vända sig till Barn- och elevombudet, BEO. Förra året ökade antalet anmälningar från 603 (2009) till 1 107, enligt BEO:s preliminära siffror.

Merparten av anmälningarna gällde kränkningar mellan elever.

– Det ökade antalet anmälningar ser jag som positivt i den bemärkelsen att det kan innebära att problemen nu uppmärksammas mer på skolorna, säger Lars Arrhenius, Barn- och elevombudet.

Trots ökningen ser vi bara toppen på ett isberg. I Skolverkets undersökningar uppger 45.000 barn och ungdomar från fjärde klass upp till gymnasiet att de mobbas och trakasseras.

Lisbeth Pipping åker varje vecka ut och träffar elever på skolor runt om i landet och hon har även föreläst tillsammans med BEO.

Hon träffar både mobbade och mobbare som lever i ett helvete som de har svårt att ta sig ur.

För många gör det ännu ondare när skolans personal och andra elever vänder bort huvudet och inte låtsas se. Och att personalen fortfarande famlar kring hur de ska arbeta.

Lisbeth Pipping vet själv hur det känns.

– Jag blev mobbad för att det tilläts. Men mobbning skadar alla. De som mobbar, de som mobbas och de som ser på, säger hon.

Enligt BEO:s statistik handlar nästan 500 av de totalt 1 107 anmälningar som gjordes förra året om kränkningar från personal på skolorna.

För Lisbeth Pipping var en lärares bidrag till mobbningen förödande.

– Läraren var en mobbare. Hon satte agendan i klassrummet. Det fick mig att tro att allt var mitt fel och att om jag bara kunde ändra mig så skulle det bli bättre, säger Lisbeth Pipping.

I hennes minne fladdrar bilder förbi där hon får huvudet nedtryck i toalettstolen tills hon sväljer det äckliga vattnet och kräks.

Det var fem killar som plågade och slog henne under hela skoltiden. Samtidigt var det några tjejer som gav henne blickar som kunde döda och viskade bakom hennes rygg.

Förra året skrev hon en handbok, ”Jag mobbar inte”, till alla barn som dagligen går till skolan med en klump i magen.

När en anmälan kommit in till BEO så fattar handläggarna efter en ganska omfattande utredning beslut om man ska gå vidare eller inte. Det kan handla om kritik mot huvudmannen för skolan. I de grövsta fallen driver BEO krav på skadestånd och enas man inte så hamnar vissa fall i domstol.

– Lagstiftningen handlar om att få upprättelse för barnet och möjligheten att få sin sak prövad. Och vi hoppas att vårt arbete även har en preventiv effekt ute på skolorna, säger han.

Systematisk kränkning av en person

Den förste som använde ordet mobbning var etologen Konrad Lorenz (1903–1989) när han beskrev hur djur attackerade i flock. n Först på 1960-talet använde en svensk läkare samma ord om barns beteende på skolgårdar.

Mobbning handlar om ett upprepande aggressivt beteende med ojämn maktbalans mot ett offer som har svårt att försvara sig.

Mobbning är inte engångsföreteelser eller konflikter, utan en systematisk kränkning av en person.

Under de senaste åren har förekomsten av sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, rasism, etnisk diskriminering, homofobi och könsrelaterad mobbning lyfts fram.

Osäkerhet, dålig stämning och intolerans hos medlemmarna i en grupp ökar risken för mobbning.

För att motverka detta kan man verka för en positiv gemenskap och ett gott samarbete där sociala värden värderas i gruppen.

Man kan se mobbning som en del av ett mer allmänt mönster av antisocialt eller regelbrytande beteende hos den som mobbar. n Antagandet att elever som är aggressiva och mobbar andra löper en ökad risk att senare hamna i kriminalitet, alkoholmissbruk och liknande har bekräftats i flera undersökningar.

Källa: Friends, NE

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.