Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 16:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/ann-linde-vi-ar-beredda-att-snabbt-dra-oss-ur-irak/

Sverige

Ann Linde: Vi är beredda att snabbt dra oss ur Irak

Ann Linde. Foto: Lotta Härdelin

De svenska soldaterna i koalitionen mot IS är kvar till dess den irakiska regeringen bestämt något annat. Men enligt utrikesministern Ann Linde (S) är man beredd på att snabbt ta hem svenskarna om läget förvärras.

– Det vikiga nu är att försöka få till stånd en deeskalering av läget, även om det inte finns skäl att vara optimistisk just nu, säger hon.

Det irakiska parlamentet har beslutat att alla utländska trupper ska lämna Irak, och det svenska utrikesdepartementet har därför skickat en fråga till den irakiska regeringen för att få klarhet i läget.

– De utländska trupperna är i Irak på inbjudan av den irakiska regeringen, inte parlamentet. Nu är det upp till den irakiska regeringen att i så fall fatta beslut om hur de ska göra. I går skickade vi en not till den irakiska regeringen för att få en förklaring på hur de ser på parlamentsbeslutet. Ännu har man inte från regeringens sida fattat något beslut om att trupperna ska hem, säger Ann Linde.

Irans svar på USA:s attack: ”13 hämndscenarier” 

Enligt Linde tar man mycket allvarligt på säkerheten, och det gäller inte bara de svenska soldaterna, utan även till exempel diplomater och ambassadpersonal. 

– Vi har nära kontakt med försvarsmakten försvarsministern, vi följer hela tiden utvecklingen för att se om man så småningom eventuellt måste evakuera, där är vi inte nu, säger hon. 

Under tisdagen kom det uppgifter om att både Tyskland och Nederländerna flyttar på sina soldater, men Ann Linde säger att det inte rör sig om något tillbakadragande av trupper, utan omgrupperingar i regionen, som man kan ha av olika skäl. Man känner inte till att det skulle vara en stor hemtagning av trupper.

Att svenskarna skulle kunna vara kvar om USA drar tillbaka sina soldater är inte troligt, eftersom de står under amerikanskt befäl i koalitionen mot IS. 

– Samarbetet inom koalitionen är viktig och USA spelar en viktig roll där. Vi har naturligtvis förberett för en snabb evakuering, men där är vi inte än. 

Ann Linde menar att det är viktigt att de utländska styrkorna är kvar i Irak för att fortsätta att bekämpa terroristerna i IS, som annars får ett öka utrymme. 

– De får en större möjlighet att verka om de utländska trupperna tas hem, och det innebär i så fall säkerhetsaspekter för Sverige. 

Pentagon går emot Trump: ”Kommer följa krigets lagar” 

För EU:s del handlar det om att försöka lugna ned situationen, eller ”deeskalera” läget, som Ann Linde säger. Det ska ske genom att försöka få alla berörda parter till samtal. 

Frågan kommer att beröras på EU:s utrikesmöte på fredag. Parallellt med detta har EU:s utrikeskommissionär Josep Borrell bjudit in Irans utrikesminister och Iraks vice utrikesminister för överläggningar. 

– Syftet är att EU och Borrell vill få till en deeskalering av situationen. Då måste man ha dialog med alla parter, jag själv har haft många samtal med kolleger i EU, och med Jordaniens utrikesminister och Iraks. Med kollegerna i EU diskuterar vi och delar information och analysen av hur läget är just nu. Vi är helt eniga om att vi måste försöka bryta den spiral med tuff retorik och våldshandlingar som pågår. Huvudsyftet för mötet på fredag är hur EU kan bidra till en deeskalering och dialog, säger Ann Linde. 

Vad kan ni göra? 

– Vi måste ha konkret dialog med de olika parterna både med USA, Irak och Iran och få dem att inse att det inte ligger i någons intresse att det blir värre, och att andra länder i regionen dras in och att det blir en mycket större konflikt. Tyvärr finns det inte skäl just nu att vara optimistisk, men vi måste göra vad vi kan.

Det var på tisdagen ännu oklart om USA kommer att dra tillbaka trupper från Irak efter attacken som dödade den iranske generalen Qassem Soleimani i Bagdad på fredagen. Något Irak har krävt.

Irak bekräftade på tisdagen att man tagit emot det brev från den amerikanska armén som har med ett trupptillbakadragande att göra, skriver nyhetsbyrån Reuters och citerar landets premiärminister Adel Abdul Mahdi. USA:s försvarsminister Mark Esper sa på måndagen att det inte finns några planer på att lämna Irak. Brevet uppges vara ett inte undertecknat utkast som skickades iväg av misstag. Enligt Mahdi var brevet undertecknat.

Mahdi har krävt ett förtydligande eftersom brevet, enligt honom, har olika innehåll i den engelska och arabiska versionen.

USA:s försvarsminister Mark Esper sa i en intervju med CNN på tisdagskvällen svensk tid att brevet inte är det budskap USA vill sända till Irak:

– Brevet har ingen bäring. USA drar sig inte tillbaka från Irak. Detta har jag sagt till Iraks försvarsminister, sa Esper.

– Vi är där för att hjälpa det irakiska folket mot terrorister. Vi hoppas att mera kyliga personer i Teheran vill sitta ned och prata med oss. Nu är det tid för Iran att ta ett steg tillbaka och inser att läget är annorlunda.

Kanada å sin sida kommer att flytta en del av sina 500 soldater från Irak till Kuwait eftersom man oroas över hämndattacker. En del av trupperna ingår i en gemensam Natostyrka medan andra befinner sig i området för att träna irakiska, jordanska, libanesiska och kuwaitiska soldater.

Nato har tidigare sagt att man kommer att flytta en del av sin personal från Irak men utan att specificera vilka.

Storbritannien, som har gjort tydligt att man inte okritiskt ställer sig bakom USA:s attack mot Soleimani, sa på tisdagen genom sin utrikesminister Ben Wallace att landet är berett att dra tillbaka sina trupper från Irak om Irak så skulle kräva.

Läs mer: EU i krismöte för att rädda Iran-avtalet