Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Annika Ström Melin: Rajoy kan räkna med EU:s stöd – så länge han inte går för långt

”Gör det inte!”, vädjade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk inför tisdagens möte i det katalanska parlamentet.
”Gör det inte!”, vädjade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk inför tisdagens möte i det katalanska parlamentet. Foto: Virginia Mayo AP

EU försökte förmå Katalonien att avstå från en ensidig självständighetsförklaring, samtidigt som Bryssel fortfarande hävdar att det som sker är en intern angelägenhet för Spanien. Men om Madrid agerar allt för hårdhänt blir det svårt för EU att låtsas som om konflikten inte angår unionen.

I elfte timmen försökte EU:s företrädare förmå Katalonien att avstå från en självständighetsdeklaration på ett mer aktivt sätt än tidigare.

– Gör det inte! manade Donald Tusk, ordförande för EU:s stats- och regeringschefers gemensamma organ och Polens tidigare premiärminister, bara någon timme före mötet med den parlamentariska församlingen i Barcelona.

Donald Tusks uttalande var den hittills tydligaste och mest känsloladdade kommentaren från Bryssel. Europeiska rådets ordförande uppmanade Katalonien att inte försvåra en dialog och en politisk lösning.

– Jag vädjar till er som företrädare för en etnisk minoritet och för en region. Som en man som vet hur det känns att bli slagen av polis, och som en tidigare premiärminister för ett stort EU-land, sade Donald Tusk och hänvisade alltså bland annat till sin tid som förföljd oppositionell i det kommuniststyrda Polen.

En vädjan kom också från Skottlands försteminister Nicola Sturgeon. Hon står i princip bakom Kataloniens krav på självständighet, men på tisdagen manade Sturgeon sina ”vänner i Katalonien” att fortsätta dialogen.

Pressen från EU kom också från andra håll. Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Drian upprepade den franska regeringens inställning, som är att ”stå bakom Spanien som vän och partner i EU”.

EU-kommissionen förklarade också än en gång att folkomröstningen i Katalonien inte ”var laglig enligt Spaniens konstitution” och därmed en intern spansk angelägenhet.

Uttryckt med andra ord: EU är en förening av självständiga nationer som varken kan eller får överpröva medlemsstaternas författningar, anser kommissionen.

Detta är dock en sanning med viss modifikation.

För det första innebär EU-medlemskap mer eller mindre per definition att länderna överlämnar vissa delar av sitt nationella självbestämmande till unionen.

EU:s medlemsstater får inte bestämma allt om hur till exempel handels-, fiske- eller miljöpolitiken ska utformas, eftersom unionen klubbar bindande lagar som gäller i alla medlemsländer.

Att någon företrädare för EU skulle vilja ta på sig rollen som medlare mellan Katalonien och regeringen i Madrid är fortfarande inte troligt.

Ytterst måste också EU:s länder respektera vissa grundläggande, om än diffusa, värden rörande ”människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna” (artikel två i Lissabonfördraget).

Om ett medlemsland bryter mot dessa principer kan det förlora rösträtten (artikel sju i Lissabonfördraget). EU-kommissionens pågående process gentemot Polen kan eventuellt sluta med att artikel sju aktiveras för första gången i EU:s historia.

Det nationella självbestämmandet är alltså begränsat i EU. Dessutom har EU sedan länge uppmuntrat regionerna på olika sätt.

Under högtidstalen i Bryssel brukar ”regionernas Europa” hyllas och den särskilda så kallade regionkommittén bevakar regionernas intressen. De stora EU-fonderna fördelar också stora bidrag direkt till regionerna, utan att pengarna passerar medlemsländernas huvudstäder.

EU har alltså medvetet försökt stärka regionerna. Det är också en förklaring till att Skottland, Katalonien och en del andra regioner hyllar EU och vill vara kvar i unionen, även om de bryter sig loss.

EU har alltså på sätt och vis varit med om att skapa den laddade situation som har uppstått i Spanien. Undra på att besvikelsen i Katalonien är så stor över att EU nu så tydligt sluter upp bakom Madrid.

Men vad gör EU nu? Det beror på hur regeringen i Madrid reagerar. Att någon företrädare för EU skulle vilja ta på sig rollen som medlare mellan Katalonien och regeringen i Madrid är fortfarande inte troligt.

– Det här är en spansk inre angelägenhet, sade till exempel Frankrikes president Emmanuel Macron när han på tisdagen träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Frankfurt.

En statschef för ett EU-land kan inte medla i en fråga som rör en intern fråga i ett annat EU-land, hävdade Macron.

– Det är inte min uppgift, sade den franske presidenten.

Så länge inte Spaniens premiärminister Rajoy slår till med oproportionerlig hårda motåtgärder kan han med andra ord antagligen fortsätta att räkna med övriga EU-länders stöd.

Men om Rajoy går över den luddiga, men dock existerande, gränsen för hur ett demokratiskt EU-land kan och bör uppträda måste den spanska premiärministern nog se upp, också med EU.

Läs mer: Förvirring i Spanien efter tvetydiga talet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.