”Ökningen av antalet importfall kan ha nått toppen – kommer snart att klinga av”

Uppdaterat 2020-03-05: Artikeln har tillförts en rättelse.

Så sent som i måndags, den 2 mars, höjde Folkhälsomyndigheten risknivån för en allmän spridning av det nya coronaviruset i Sverige. Riskbedömningen höjdes från 2 till 3 på en femgradig skala. Risken bedömdes som ”måttlig”. Då hade 15 personer insjuknat i covid-19 – ett antal som på torsdagen ökat kraftigt till 94.

Risken som importfall, det vill säga svenskar som smittats utomlands och återvänt, betraktas som mycket hög. Men ökningen av importfall kan snart klinga av, bedömer statsepidemiolog Anders Tegnell.

Läs mer: Köer till 1177 skapar coronaoro bland distriktsläkarna

Läs mer: Expert ser risker med Tegnells bedömning

– Det finns anledning att tro att vi kommer att peaka nu, att vi har peakat.

Du tror alltså att det nu går neråt?

– Ja, det kanske går upp något. Men sedan kommer det med all sannolikhet att gå nedåt, om det inte dyker upp nya områden i världen där det är stor smittspridning och som folk reser till väldigt mycket, svarar Anders Tegnell.

Statsepidemiologen bygger sin slutsats på att i så gott som samtliga fall av sjuka i Sverige har man lyckats spåra smittan till Italien.

– Det här är helt och hållet kopplat till Italien och allt resande dit som vi haft under de senaste veckorna. Det finns enstaka fall från Iran, men annars ingenting från andra länder, säger Anders Tegnell.

DN-läsare som är sjuka och misstänker att de smittats har hört av sig om att de inte kommit fram till Sjukvårdsupplysningen 1177. De har då begett sig till närakut eller vårdcentral för att testas. Men där har avvisats enligt Folkhälsomyndighetens direktiv att inte ta emot för provtagning om de sjuka inte först talat med 1177.

– Det är allvarligt att 1177 är belastat därför det är en grundpelare att 1177 kan förmedla rätt information. Vi måste med olika aktörer se om man kan utöka kapaciteten, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.

Myndigheten för Samhällskydd och beredskap, MSB, lade på torsdagen fram en ny nationell lägesbild. Precis som regionerna varnar MSB för brist på förbrukningsmateriel i hälso- och sjukvården. Tillgången till skyddsutrustning är en prioriterad fråga säger socialminister Lena Hallengren (S).

– Enligt Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens inventering av hälso- och sjukvård och smittskydd är personlig skyddsutrustning en potentiell bristvara om läget förändras nationellt.

Under en pressträff på torsdagen uppmanade hon allmänheten att vara vaksam mot desinformation om det nya viruset på nätet och på sociala medier.

Regeringen är villig att ge berörda myndigheter de resurser de behöver i arbetet med covid-19, och pekade särskilt på vikten av myndigheternas möjligheter till kommunikation och utbildning.

– De ska veta att de har de resurser som krävs. Det är också en uppmaning att kunna växla upp kommunikationsinsatser för att se till att man bidrar till fakta och motverkar desinformation. Korrekt och saklig information är samhällets absolut bästa motvapen säger Hallengren.

MSB skriver att det är särskilt viktigt att expertmyndigheter samordnar sin information för att minska risken för att upplevas som motsägelsefulla och att råd till allmänheten är tydliga.

”Oro och spekulationer om virusets effekter och samhällets beredskap kan motverkas genom samordnad och tydlig information.”

Men trots löften om tydlig och samordnad information säger Anneli Bergholm Söder, avdelningschef för MSB:s operativa avdelning, att viss information om beredskapen kan komma att sekretessbeläggas framöver. Motivet skulle vara ett sämre säkerhetspolitiskt läge och ett mer sårbart samhälle.

Vill ni hemligstämpla att vi har en dålig beredskap?

– Nej, det är inte alls det jag är ute efter. Utan jag pratar om samhällsviktig verksamhet. Det kan vara sjukvårdsektorn, telekommunikationssektorn, energisektorn - där det kan finnas styrkor och svagheter. Det kan vara en del av totalförsvaret och därför är det viktigt att tala om att allt kan vi inte avslöja, svarar Anneli Bergholm Söder.

MSB pekar ut flera potentiella risker för Sveriges beredskap och samhållet i stort. Utbrottet av covid-19 i Kina kan lamslå produktion och transporter som behövs i svenska produkter. Det gäller nyckelkomponenter för it- och teleindustrin, och på sikt kan även tele-operatörerna drabbas.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln var rubriken missvisande. Skillnaden mellan risken för importfall (mycket hög) och risken för allmän sprittspridning (måttlig) har förtydligats i texten.