Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Antalet ensamma barn på flykt ökar kraftigt

Under 2015-16 registrerades drygt 300.000 barn som ensamkommande flyktingar i 80 länder. Motsvarande siffra för perioden 2010-11 var 66.000, enligt Unicefs rapport. På bilden syns flyktinglägret Azraq för syriska flyktingar i norra Jordanien.
Under 2015-16 registrerades drygt 300.000 barn som ensamkommande flyktingar i 80 länder. Motsvarande siffra för perioden 2010-11 var 66.000, enligt Unicefs rapport. På bilden syns flyktinglägret Azraq för syriska flyktingar i norra Jordanien. Foto: Ahmad Abdo/AFP

Fem gånger fler barn var på flykt förra året än år 2010. Många av barnen utsätts för våld och våldtäkter på flyktvägen, visar en ny rapport från Förenta nationernas barnfond Unicef.

Under 2015-16 registrerades drygt 300.000 barn som ensamkommande flyktingar i 80 länder. Motsvarande siffra för perioden 2010–2011 var 66.000, enligt Förenta nationernas barnfond Unicefs rapport. Till Europa har antalet vuxna flyktingar minskat mellan år 2015 till 2016, men antalet flyktingbarn ligger kvar på samma höga nivå på drygt 400.000 barn.

– Situationen för barnen har blivit värre. Till exempel har de blivit måltavlor i konflikter där skolor inte är fredade från angrepp, säger Christina Heilborn, chefsjurist på Unicef Sverige.

Särkskilt utsatta är flickorna. Vissa av dem riskerar könsstympning eller barnäktenskap i sina hemländer. Men flykten är i vissa fall farligare.

– Flickorna är extremt utsatta för människosmugglares makt och många utsätts för våldshandlingar. Nästan alla flickor på flykt som passerar Libyen har blivit våldtagna, säger Christina Heilborn.

Läs mer: Lägren i Libyen ”helvetet på jorden” 

Sedan Turkiet och EU kom överens om hårdare gränskontroller och kustbevakningarna i Medelhavet ökat sin patrullering har Libyen blivit den enda flyktvägen till Europa. Libyen är en stat som kollapsat och flyktingarna som kommer till landet har låg prioritet bland de styrande.

– Det är svårt att ha en dialog och få till en förändring i Libyen och därför är barn på flykt extra utsatta där. Unicef är på plats och försöker nå barnen och ge dem stöd, men det är väldigt svårt nu, säger Christina Heilborn.

I rapporten ger Unicef sex förslag på åtgärder som världens regeringar bör arbeta med. Flyktingbarnen måste skyddas från våld och exploatering, barnen ska inte hållas instängda och familjer måste ha möjlighet att återförenas. Uncief trycker också på att alla migranter måste få tillgång till skola och hälsovård, att det måste sättas press på att upptäcka och åtgärda de underliggande faktorerna för flykten och regeringarna uppmanas att motarbeta främlingsfientligheten och marginaliseringen som flyktingarna utsätts för.

– Alla kraven behövs men den mest centrala och angelägna åtgärden är familjeåterförening. Den är viktig eftersom det är en mänsklig rättighet och för att motverka psykisk ohälsa, främja integrationen och för att undvika de farligaste flyktvägarna, säger Christina Heilborn.

Läs mer: Unicef-chef slår larm om flyktingbarnen

Förslagen innebär kostnader för regeringarna, men rapporten har inte med något förslag på ekonomisk kalkyl för dess genomförande.

– En del av förslagen kostar naturligtvis pengar, men många av dem handlar också om att ta politiskt ansvar och visa ledarskap och samarbeta, säger Christina Heilborn.

En utmaning för att fortsätta bevaka flyktingbarnens situation är tillgången till statistik. I vissa länder är registreringen av flyktingar bristfällig och Unicef har ställt krav på att regeringarna ska prioritera en bättre statistikinhämtning.

– Det behövs ett mer enhetligt system för statistikinsamlingen eftersom den skiljer sig åt mellan länderna, säger Christina Heilborn.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.