I fjol skedde totalt 157 sprängningar över landet. En tredjedel av dåden skedde i Region syd, främst i Skåne. Innan förra året har statistik över sprängningar inte förts samlat av polisen, men siffror från Nationellt forensiskt centrum som utför kriminaltekniska utredningar inom polismyndigheten, visar att antalet sprängämnesundersökningar i fjol var 255, vilket är mer än en fördubbling sedan 2013. 

Siffrorna från polisen som DN tagit del av visar en ökning av sprängdåd med 45 procent under perioden januari–juli – 120 i år jämfört med 83 i fjol. Ökningen ses i hela Sverige, förutom i Region mitt.

Flest antal fall sker även i år i Region syd, där antalet fall under perioden var 44.

Enligt Petra Stenkula, utredningschef vid polisens Region syd som arbetar mot grov organiserad brottslighet har ökningen av sprängdåd noterats inom regionen de senaste tre åren. Anledningarna kan vara flera.

– Man kan i dagsläget egentligen bara spekulera om varför. Vi har en ökad problematik med kriminalitet och utanförskap. 

Det mesta handlar enligt Stenkula om pengar. Basinkomsterna inom den organiserade brottsligheten är narkotika, bedrägerier och penningtvätt. Skjutningar, och det nu ökade antalet sprängningar, fungerar som påtryckningsmedel.

– På ett sätt kanske det är mindre jobbigt att placera ut en bomb än att mörda någon med skjutvapen.

Det är för tidigt att avgöra om ökningen av sprängdåd kan ha kopplingar till den nya, hårdare vapenlagstiftningen. Från januari i fjol skärptes straffen för vapeninnehav och därmed ökade polisens rätt att frihetsberöva personer som olagligen bär på vapen.

– Det är möjligt att tillgången är god på dynamit, medan den är något mer begränsad när det gäller vapen i dag jämfört med tidigare. Vi ser väldigt positivt på att skjutningarna minskar, säger Petra Stenkula.

Skjutningar i landet finns samlad statistik om från 2017. Mellan 2017–2018 minskade antalet skjutningar från 324 till 306, men jämför man perioden januari till juli, ökade antalet igen i år till motsvarande 2017 års nivå. I Malmö är den nedåtgående trenden gällande skjutningar dock tydlig.

 

Enligt Stenkula är det vanligt att unga personer, som ofta inte är medvetna om hur farligt materialet de bär på är, utnyttjas av mer ledande personer i kriminella nätverk för att utföra dåd.

Två unga personer, som själva skulle placera ut en bomb, skadades svårt i fjol då bomben detonerade tidigare än planerat.

– En av killarna som var i 18-årsåldern blev helt lemlästad för livet. Ändå vill han inte prata med polisen. Det säger mycket om hur stark tystnadskulturen är i de här miljöerna. Men vi fortsätter att försöka få honom att prata, säger Petra Stenkula.

Hon förklarar att polisen dels är angelägna om att få unga personer att komma ur den destruktiva banan, dels komma åt deras uppdragsgivare – de som ger i uppdrag att spränga och de som tillverkar bomberna.

Området kring Malmö har varit hårt drabbat, men bryter från trenden genom en lokal minskning i antalet sprängningar. Totalt skedde 58 dåd 2017, 45 i fjol och 23 i år fram till sista juli, visar siffror från en lokal rapport.

Förklaringen är riktat arbete från polisens sida för att just motverka sprängdåd, enligt Petra Stenkula. En grupp på elva personer har ringats in och är misstänkta för flera dåd i området. Tre av dem sitter just nu häktade.

– Vi har jobbat hårt för att begränsa sprängningarna. Enstaka våldsverkare finns kvar därute och vi jobbar intensivt för att de som står för sprängningar och skjutningar antingen ska hoppa av den kriminella verksamheten eller låsas in, säger Stenkula.

Polisen i Malmö jobbar tillsammans med Brottsförebyggande rådet i ett speciellt projekt enligt en modell som prövats i New York i USA, för att fokusera på vissa kriminella nyckelpersoner i nätverk och få dem att hoppa av.

– Parallellt jobbar vi på olika nivåer med den öppna droghandeln, att begränsa vapentillgängligheten och att utreda brotten som individerna misstänks för. 

På Petra Stenkulas enhet inriktar man sig specifikt mot personer högt upp i hierarkierna, de som ligger bakom den organiserade brottsligheten, men som oftast inte själva är dem som skjuter eller placerar ut bomber.

Hittills har ingen i Malmöområdet dödats, men totalt har åtta personer skadats i sprängdåd mellan 2017 och i år. Dåden är enligt polisen riktade mot enskilda och inte mot allmänheten. Tecken på det är att de oftast sker nattetid.

– Problemet är att det alltid ger stor sprängverkan och det är alltid farligt att befinna sig i närheten.

Vid ett par tillfällen har det enligt polisens bedömningar varit stor fara för allmänheten. Ett av dem var då en sovande flicka i en lägenhet skadades av glassplitter vid en explosion i april.

För tre år sedan användes främst handgranater från ett större parti från Balkan i dåden. Sedan dess har polisen sett en större användning av civila – det vill säga icke-militära – sprängmedel, som dynamit. Vissa tros komma bland annat från stölder från byggarbetsplatser.

– Antingen stjäl man, eller så får man möjlighet att köpa partier med sprängämnen. Vi har sett sprängämnen både från Sverige och utomlands.

Enligt Brås statistik har stölder vid byggarbetsplatser ökat stort mellan 2015 och 2018.

Branschorganisationen Sveriges Byggindustrier bekräftar de ökade stölderna, som främst sker utanför storstadsområdena. Vd Catharina Elmsäter-Svärd kommenterar skriftligt till DN:

”Byggarbetsplatser är inget skafferi där vem som helst kan roffa åt sig. Det är med växande frustration vi ser hur inbrotten och stölderna ökar hur mycket vi än låser och stänger in.”

”Polisen behöver resurser för att uthålligt kunna verka mot den organiserade brottsligheten, både inhemska och internationella stöldligor”, fortsätter Catharina Elmsäter-Svärd.

Statistiken avslöjar dock inte vilken typ av material som stulits.

För två år sedan skedde ett inbrott mot en obevakad dynamitlast och 66 kilo dynamit stals utanför Göteborg, vilket Expressen rapporterade om.

Jan Johansson vid Bergsprängningsentreprenörernas förening uppger att han inte känner till några stölder.

– Om det stjäls sprängämnen förutsätter jag att det polisanmäls. Jag har inte hört att sprängämnen stulits från något av våra medlemsföretag. 

Inte heller Peter Martin, säkerhetschef på byggföretaget Peab, känner igen den specifika brottsligheten:

– Vi har inga stölder inrapporterade beträffande sprängmedel.

Danmarks statsminister gick under förra veckan ut med att landet nu stärker gränsen mot Sverige. Om det kan ha med tillgången på sprängämnen och våldet bland organiserat kriminella att göra vet inte Petra Stenkula.

– Det är klart att dansk polis varit bekymrade över dåden som skett här, men vi samarbetar väldigt väl med dem. Och normalt sett rör man sig inte över stora områden utan begår brott i sin hemmamiljö. 

Köp av narkotika och vapen sker normalt från Balkan, Spanien och Nederländerna. Varifrån sprängämnena kommer är inte lika klart. Polisen misstänker att en och samma tillverkare har tillhandahållit bomber vid flera olika dåd i Skåne.

– Vi kan se att det finns bomber som ser likartade ut och sannolikt har tillverkats av samma person. Vi bedriver utredningar och underrättelsearbete kring detta. Vi har en relativt klar bild.

Enligt Petra Stenkula behövs stora åtgärder lokalt och nationellt för att minska på det dödliga våldet, såväl med skjutvapen som med sprängmedel. Hon efterfrågar ändrad lagstiftning – ökade möjligheter till dataavlyssning och kameraövervakning och kunna gå in i en lägenhet på tips om sprängmaterial, trots att misstänkt person saknas. Och att möjligheten till kronvittnen och liknande ses över, för att få människor att våga prata. Insatser mot penningtvätt och bedrägerier. 

Men framför allt behövs förebyggande arbete.

– Det är viktigt med insatser från kommunerna och nationellt för att minska på utanförskapet.