Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 02:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/antiken-stryks-fran-historieamnet-i-nytt-skolforslag/

Sverige

Antiken stryks från historieämnet i nytt skolförslag

Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning. Foto: Skolverket

Skolverket vill förenkla de kritiserade detaljrika kunskapskrav som lärare ska gå efter när de sätter betyg. Men myndigheten vill också ändra i ämnesplaner, bland annat stryka antiken ur historieämnet. ”Vi inser att det här möter motstånd. Men något måste bort”, säger Anna Westerholm på Skolverket.

Skolverket har lagt fram ett förslag till ändringar i de kurs- och ämnesplaner som gällt sedan 2011. Målet med förslaget är att uppnå större likvärdighet i undervisningen och att betygen ska bli rättvisare.

Maria Schottenius: Det är rena vansinnet att stryka antiken ur läroplanen 

– Vi har tagit fasta på vad som inte fungerar. Det är en revidering, ingen systemförändring, säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning.

– Vi har helt enkelt analyserat vad lärare uppfattat vara problematiskt.

Ett väl dokumenterat problem är att kunskapskraven, det vill säga vad eleverna ska kunna för att få ett visst betyg, varit alltför detaljerade och vida. Dessa reduceras kraftigt i förslaget.

– Kunskapskravens omfattning och detaljeringsgrad har varit föremål för kritik. Vi vill flytta lärarens fokus till ämnets syfte och det centrala innehållet.

– Sedan ska kunskapskraven vara ett medel för betygsättning och inte målen för undervisningen, som de ibland missuppfattats som, säger Westerholm.

Ett av Skolverkets ändringsförslag som redan väckt upprörda känslor är att historieämnet skalas ner så att antiken försvinner helt.

Mellanstadieeleverna ska få starta på nordeuropeisk järnålder år 800 och läsa om ”kulturmöten och statsbildning i Norden”. Högstadieeleverna inleder med upptäcktsresor och kolonisation kring 1500.

– Vissa ämnen har fått bära mycket innehåll i förhållande till antalet timmar, och dit hör SO-ämnena, framför allt historia, förklarar Anna Westerholm.

– Vi inser att det här förslaget möter motstånd. Men något måste bort, och då har vi utgått från ämnets övergripande syfte, att få eleverna att utveckla sitt historiemedvetande. Utifrån det syftet är kanske den tidigare historien lite mindre viktig.

I andra änden av tidslinjen föreslår Skolverket samtidigt att efterkrigstiden ska betonas mer än den hittills gjort.

– Efterkrigstiden är väldigt viktig. Hittills har man ofta inte hunnit med den, och när läraren är tvungen att sovra på grund av att timmarna inte räcker till kan man inte tala om en likvärdig utbildning.

Men Anna Westerholm betonar att det inte är lätt att slå fast vad som ska skäras bort och inte.

– Vi skickar också ett budskap till regeringen att man kanske måste utöka antalet timmar.

Är det inte upp till lärarna själva att disponera tiden? En del kanske hinner med allt och andra inte?

– Det är väl dokumenterat att historieämnet är överlastat, men självklart finns det utrymme för att betona olika delar olika mycket.

– Vi har tagit fram det här i samråd med lärare och forskare. Det är som ofta en kompromiss. Nu går den ut på remiss, och vi välkomnar alla synpunkter.

Förslaget är ute på remissrunda till den 23 oktober. Vid årsskiftet ska regeringen få ta ställning.