Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-23 13:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/arbetsdomstolen-fel-avskeda-transportstyrelsens-generaldirektor/

Sverige

Arbetsdomstolen: Fel avskeda Transportstyrelsens generaldirektör

Maria Ågren på väg in i Arbetsdomstolen vid rättegången, t h hennes ombud Karin Lundin Foto: Roger Turesson

Huvudpersonen i it-skandalen på Transportstyrelsen, generaldirektör Maria Ågren, vann på onsdagen i Arbetsdomstolen. Regeringen gjorde fel när den avskedade Maria Ågren. Det är delvis en upprättelse för Ågren som regeringen nu måste återanställa.

Rätta artikel

– Det känns bra att domstolen har fattat beslut i den här frågan. Jag valde att få mitt fall prövat av domstol av olika skäl, både för min egen och för andras skull, säger Maria Ågren till DN. 

Ågrens fall är det första där en generaldirektör avskedats och där detta prövats i domstol. Det är hennes fackförbund Sveriges Ingenjörer som stämt staten.

– Hon får anställningen tillbaka, och hon ska också ha lön för den här tiden, förklarar Arbetsdomstolens ordförande Cathrine Lilja Hansson till DN.

– Det är glädjande att Arbetsdomstolen delar vår bedömning att avskedandet av Maria Ågren saknade rättslig grund, säger förbundsjuristen Karin Lundin vid Sveriges Ingenjörer.

Domen innebär att regeringen måste återanställa henne i Regeringskansliet på den tjänst hon sades upp ifrån i juli 2017. 

Anställningen varar till och med februari 2021. Hedda Mann, chefsjurist vid Arbetsgivarverket, säger till DN att exakt vad Ågren ska göra på sin anställning blir en fråga för regeringen.  Trots att domslutet gick emot staten så berömmer Hedda Mann domen som ”väldigt uttömmande och välskriven”.

Målet i Arbetsdomstolen (AD) har gällt flera frågor och ett stort antal vittnen hördes under sex rättegångsdagar december. Domen är tjock, totalt 96 sidor och domskälen omfattar hela 32 sidor. 

”Arbetsdomstolen har funnit att staten inte förmått styrka att generaldirektören gjort sig skyldig till brott”, slås det fast i domen.

AD underkänner den bevisning som staten lagt fram för att visa att Maria Ågren genom sitt agerande röjt Sveriges hemliga agenter och skadat rikets säkerhet. Domstolen hänvisar till motstridiga vittnesmål om hur data med uppgifterna om agenterna lagrats. i körkortsregistret.

Staten har ”inte förmått styrka” att uppgifterna om Sveriges hemliga agenter gått att komma åt för utländska it-tekniker i Tjeckien. Eftersom staten inte kunnat visa att ”något verkligt betydelsefullt” har röjts så har Ågren inte begått något straffbart brott, enligt Arbetsdomstolen.

Domslutet i AD kan ses som ett ifrågasättande av strafföreläggandet där Maria Ågren erkände brott i juni 2017. Men så ska domen inte tolkas enligt rättens ordförande Cathrine Lilja Hansson:

– Vi har i Arbetsdomstolen inte tagit del av åklagarens material i en förundersökning, som i en straffrättslig process. Utan det här är en civilrättslig process där staten givit in material och åberopat vittnen. I det materialet har vi inte kunnat visa att hemligheter röjts på det sätt som den straffrättsliga regleringen anger. Utan vi har dömt på det material som presenterats här, säger Cathrine Lilja Hansson till DN.

Hela förhandlingen i AD var offentlig och både Försvarsmakten och Säpo var mycket knapphändiga när det gällde att beskriva hur rikets säkerhet skadats.  Men om staten hade begärt stängda dörrar för att kunna lägga fram fyllig information så fanns det inga hinder för detta, uppger domstolen för DN.

– Det är olika överväganden som har gjorts och staten valde ju att inte begära stängda dörrar, säger Hedda Mann vid Arbetsgivarverket.

Varför då?

– Det kan jag inte svara på.

Maria Ågren kritiseras i domen för att hon på Transportstyrelsen godkände avsteg från säkerhetsskyddslagen, vilket innebar att utländska it-tekniker inte säkerhetsprövades.

– Det var fel att göra avsteg, det fanns inga rättsliga möjligheter att göra avsteg på det sättet. De här personerna borde ha säkerhetsklassats och prövats innan de fick sina behörigheter, säger Cathrine Lilja Hansson.

Däremot var det fel av regeringen att avskeda Ågren från hennes andra tjänst i Regeringskansliet. Den tillträdde hon i januari 2017 då förundersökningen mot henne pågick. Hon avskedades i juli 2017 från den tjänsten.

”Domstolen har funnit att det finns anledning att kritisera generaldirektörens agerande men gjort bedömningen att omständigheterna varit mycket särpräglade och sammantaget funnit att generaldirektören inte åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att det motiverat ett avskedande från anställningen som generaldirektör i Regeringskansliet.”

Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet av Ågren.

– Vi riktar allvarlig kritik mot henne, men tycker ändå att det finns omständigheter som gör att det inte funnits tillräckliga laga skäl för ett avskedande, förklarar Cathrine Lilja Hansson. 

AD:s ordförande understryker att när Ågren avskedades av Statens ansvarsnämnd så var utgångspunkten att Ågren begått brott:

– Staten gjorde den bedömningen på helt annat material än Arbetsdomstolen. Då förnekade Ågren inte brott, vilket hon gjort i Arbetsdomstolen, förklarar Cathrine Lilja Hansson.

Maria Ågren själv säger till DN:

– Jag ville få klarhet i om hanteringen av min anställning hade skett på ett korrekt sätt. Det är första gången en GD avskedas på detta sätt och även ansvarsnämnden påtalade att det var ett oklart rättsläge. Därför var det också angeläget för andra med motsvarande anställning att få frågan prövad, säger Ågren som tillägger:

– Jag är nöjd över domstolens beslut. Det känns skönt att frågan har blivit prövad. Hela den här processen har gett mig erfarenheter som jag tar med mig i mitt fortsatta yrkesliv.

I målet hade Maria Ågrens fackförbund Sveriges Ingenjörer stämt staten för att Ågren avskedades. Avskedet skedde sedan Ågren erkänt att hon brutit mot rikets säkerhet när it-driften på Transportstyrelsen lades över på it-företaget IBM. Ågren undertecknade i juni 2017 ett strafföreläggande med böter för vårdslöshet med hemlig uppgift. 

Läs mer: Sparkad generaldirektör röjde sekretessbelagda uppgifter

Sveriges Ingenjörer hävdade i rättegången att Ågren mer eller mindre lurades att skriva på detta strafföreläggande. Ledningen på Näringsdepartementet ska ha framfört att hon på detta sätt skulle slippa publicitet och att saken därmed var utagerad.

När it-skandalen avslöjades av Dagens Nyheter i juli 2017 hade Ågren sedan januari 2017 en ny tjänst i regeringskansliet. Den anställningen vid Näringsdepartementet gällde till och med februari 2021. 

Det är denna senare anställning som målet i Arbetsdomstolen gällt. Enligt fackförbundet saknades laglig grund att avskeda henne från den tjänsten i förtid, vilket skedde den 20 juli 2017.

I målet är det staten som haft bevisbördan. Statens ombud advokat Robert Latakos kallade en rad vittnen för att visa att Ågren skadat rikets säkerhet. Ågren beviljade ju fyra gånger under 2015 avsteg från lagen. Avstegen innebar att utländska tekniker vid IBM i Tjeckien kunde få full tillgång till registren utan att ha säkerhetskontrollerats.

Det känsligaste registret var körkortsregistret där Sveriges hemliga agenter, som arbetar under falska och särskilt skyddade identiteter, går att spåra. Agenterna arbetar i Sverige för Säpo och polisens Nationella operativa avdelning samt utomlands för den militära underrättelsetjänsten. Chefer från den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must och Säpo vittnade i Arbetsdomstolen om att uppgifterna röjts.  

Maria Ågrens ombud förbundsjuristen Karin Lundin försökte, bland annat med ett vittne från IBM, visa att någon hemlig information inte röjts. 

Lundin argumenterade för att Ågren som nytillträdd generaldirektör litat på sin egen organisation och handlat i god tro. Det rådde tidspress och avstegen från lagen var det enda alternativet för att klara it-driften med dess service till medborgarna och miljardintäkter till staten.

Domen i AD innebär att staten genom Arbetsgivarverket ska ersätta Sveriges Ingenjörer för rättegångskostnader med 1.683.945 kronor. Däremot får fackförbundet inte gehör för sitt yrkande om allmänt skadestånd. Domen i AD är enhällig, och kan inte överklagas.

DN Scoop: Del 1 – Generaldirektören som bröt mot lagen

Läs alla DN:s artiklar om Transportstyrelsens it-läcka