Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ask: IP-nummer lämnas ut även vid milda brott

Polisen kommer att få utökade möjligheter att övervaka och avlyssna elektronisk kommunikation. Men domstolsbeslut kommer alltid att krävas för att uppgifterna ska få användas i en brottsutredning.

Regeringen klubbade på torsdagen andra delen i den lagrådsremiss som handlar om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation. Syftet är att reglerna för brottsförebyggande myndigheter ska bli tydligare, uppgav justitieminister Beatrice Ask.

Med förslaget kommer polisen att få utökade möjligheter att övervaka och avlyssna elektronisk kommunikation. De kommer att få tillgång till abonnemangsuppgifter som IP-nummer, namn, telefonnummer – även om det handlar om brott som bara kan ge böter.

Polisen ska även få möjlighet att ta reda på var en dator eller annan elektronisk utrustning finns samt få bättre tillgång till uppgifter om abonnemang.

Beslutet motiveras till stor del med att polisen, med dagens regler, inte kan få tillgång till abonnemangsuppgifter vid till exempel ofredande eller förtal via internet eller när vuxna tar kontakt med barn i sexuella syften, om brotten enbart föranleder bötesstraff.

En lag om inhämtning av uppgifter i spaningssyfte föreslås också, för att stärka rättssäkerheten och skyddet för integriteten.

– Polisen har i dag sämre förutsättningar än en del andra att få tag i trafikuppgifter, menade Ask och sade att regelverket nu skärps och därmed blir mer enhetligt.

Den så kallade proportionalitetsprincipen kommer att vara av stor vikt vid bedömningen av vilka uppgifter som ska lämnas ut.

I korthet innebär det att uppgifter måste vara av ”synnerlig vikt” för att kunna inhämtas om en förundersökning. I underrättelseverksamhet måste de vara av ”särskild vikt”. I klartext innebär det att den brottsliga verksamheten, som huvudregel, måste omfatta brott som ger minst två års fängelse.

För att uppgifterna ska kunna användas i en brottsutredning kommer krav på domstolsbeslut att ställas.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva fortlöpande tillsyn över inhämtningen.

För en dryg månad sedan beslutade regeringen om den första delen i den remiss om datalagring som ska granskas av lagrådet innan den går vidare för beslut i riksdagen.

Då lät justitieminister Beattrice Ask meddela att operatörer, enligt förslaget, tvingas lagra uppgifter om kundernas telefonsamtal och mejl i sex månader.

Regeringens förslag om datalagring går längre än vad EU:s direktiv kräver när det gäller vilka uppgifter som ska sparas.

Socialdemokraterna är positiva till datalagringsdirektivet.

Mer om datalagringsdirektivet finner du här.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.