Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Asylfusk kan ge dubbla bidrag

Migrationsverkets kontrollsystem brister. Personer som redan fått uppehållstillstånd kan lätt söka asyl i falskt namn och kvittera ut felaktiga bidrag. "Lagen om fingeravtryck måste skärpas", anser fuskutredare Ola Andersson.

På kort tid har ett tiotal fall av identitetsfusk upptäckts av Migrationsverket i Solna. Merparten gäller personer som redan beviljats uppehållstillstånd i Sverige av familjeanknytningsskäl, så kallad anhöriginvandrare. Fallen, rubricerade som bedrägeri och brott mot utlänningslagen, utreds nu av Västerortspolisen.

De misstänkta har anmält sig hos Migrationsverket som asylsökande under påhittade namn. För handläggarna har de presenterat en uppdiktad historia om att de nyligen flytt till Sverige.

Pass och andra identitetshandlingar har de uppgett sig ha blivit av med.

- Handläggarna har lurats att registrera personerna en andra gång under ny identitet. Dagersättning och andra bidrag har därefter betalats ut, berättar Ola Andersson inom Migrationsverkets antifuskprojekt Argus.

Det kontrollsystem som Migrationsverket sedan 1997 använder för att förhindra att personer söker uppehållstillstånd i olika namn är fingeravtrycksregistrering. Men endast asylsökande får registreras i det nationella fingeravtrycksregistret. Därför upptäcks inte anhöriginvandrarna.

I stället har de aktuella fallen avslöjats genom tips eller rena tillfälligheter.

- Upptäcktsmöjligheterna är minimala. Det gör att vi befarar att fusket är långt större än de här tio fallen, säger Ola Andersson.

Reglerna för fingeravtrycksregistrering styrs av persondatalagen och utlänningsdataförordningen. Ola Andersson menar nu att lagen måste ändras så att även anhöriginvandrare får registreras.

- Det är inte rimligt att det är så här lätt att lura systemet, säger han.

Den nuvarande lagen säger att Migrationsverket måste radera alla fingeravtryck efter tio år. Ola Andersson tycker att även denna begränsning bör slopas, eftersom också detta ger utrymme till fusk. Bland de nu avslöjade fallen ingår, förutom anhöriginvandrare, ett antal personer som beviljats asyl i början av 1990-talet och därför inte finns med i fingeravtrycksregistret.

Förutom ekonomisk vinning är ett motiv till identitetsfusket även att möjliggöra ny anhöriginvandring. I dessa fall har fuskarna använt sig av falskt namn första gången de sökt uppehållstillstånd och ett riktigt namn den andra gången.

Det faktum att Migrationsverket ofrivilligt förser personer med dubbel identitet leder till konsekvenser även för övriga samhället. Den som har två eller flera personnummer kan till exempel missbruka andra bidragssystem.

- Nyligen avslöjade vi en ung man som uppbar dubbelt socialbidrag, berättar Ola Andersson.

Argusgruppen uppmärksammade Migrationsverkets ledning på problemen redan för två år sedan. Ledningen har i sin tur vänt sig till regeringen och krävt skärpningar i regelverket. Någon åtgärd har dock ännu inte beslutats.

Migrationsminister Jan O Karlssons pressekreterare Odd Guteland säger till Dagens Nyhter att frågan, såvitt han känner till, heller inte är under beredning.

Anhöriginvandring

Den som är gift eller sambo med en person som bor i Sverige kan beviljas uppehållstillstånd. Detsamma gäller minderåriga barn. I undantagsfall kan även andra nära anhöriga få tillstånd.

De så kallade anhöriginvandrarna var under 2002 den största enskilda grupp som gavs uppehållstillstånd, totalt 22.247 personer. Under samma år fick 7.451 uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov eller humanitära skäl. 1.042 personer fick tillstånd inom den så kallade flyktingkvoten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.