Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Asylmottagande tar var fjärde krona

Nästan var fjärde biståndskrona går till att betala för asylsökande i år. Nu ifrågasätts Sveriges regeltolkning.

I vårändringsbudgeten tvingades regeringen att ta ytterligare nästan 500 miljoner kronor från biståndet för att bekosta den ökande flyktingvågen. Sammanlagt innebär det att 9 miljarder kronor för 2015 försvinner ur biståndsbudgeten – nästan en fjärdedel – till att finansiera mottagandet av asylsökande. Det betyder samtidigt att Sverige självt är den enskilt största mottagaren av svenskt bistånd.

Konsekvensen av de här så kal­lade avräkningarna blir att mycket stora och betydelsefulla insatser mot fattigdom och ohälsa uteblir, enligt Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia, en av de stora svenska biståndsorganisationerna.

– Det motsvarar Sveriges samlade årliga bistånd till allt som har att göra med hälsovård, allt till barns utbildning, allt till att få fram rent vatten och allt katastrofbistånd tillsammans. Det är mer än dubbelt så mycket som har gått till Afrika per år, säger Magnus Walan.

Att dra av kostnader för flyktingmottagande från biståndsbudgeten har svenska regeringar av olika politisk kulör tillämpat sedan 1991. Miljöpartiet, som har bistånds­ministerposten i den rödgröna regeringen (se artikel här intill), var tidigare kritiskt men fortsätter nu på samma spår. Det motiveras med att Sveriges generösa flyktingpolitik är kostsam.

Men avräkningarna från biståndsbudgeten började eskalera långt innan flyktingströmmarna steg till dagens höga nivå. Siffror som DN har fått ut från utrikes­departementet (se grafik) visar att 36 miljarder kronor har dragits av från biståndet under den senaste tioårsperioden.

– Asyl är en mänsklig rättighet och vi vägrar att ställa de här sakerna mot varandra. Vi måste kunna ta emot flyktingar i nöd utan att låta världens fattiga betala, säger Magnus Walan.

Sverige har länge varit världs­ledande med målet att biståndet ska uppgå till 1 procent av brutto­­national­inkomsten, BNI. Tack vare det har bruttoanslagen vuxit från 28 miljarder kronor 2006 till 40 miljarder 2015.

Kritikerna menar dock att den svenska positionen som föredöme håller på att urholkas. Uträkningar som gjorts av organisationen Concord som bevakar EU-ländernas ­biståndspolitik pekar på att Sveriges nettobistånd har minskat med 1,1 miljard kronor på grund av avräkningarna sedan 2006. Concords bedömning är att Sveriges bistånd 2013 i realiteten låg på 0,9 procent.

Ett skäl är Sveriges sätt att förhålla sig till OECD:s regler för hur biståndspengar får användas. Sverige väljer att tolka reglerna på ett sätt som avviker från hur nästan alla andra länder gör och som ger maximala möjligheter att dra av flyktingkostnader från biståndsbudgeten.

Elisabeth Dahlin är generalsekreterare på Rädda barnen.

– Vi är förvånade över den svenska tolkningen. Vi har varit stolta över enprocentsmålet, men det är klart att det här urholkar Sveriges position som förespråkare för ett riktigt fattigdomsinriktat bistånd, säger Dahlin.

Magnus Walan på Diakonia ifråga­sätter hur kostnaderna för flyktingmottagandet räknas fram och menar att biståndet har blivit ett dragspel i budgeten.

– Det kan inte vara något annat än politisk vilja som saknas. Om vi har råd att göra det billigare att gå ut och äta på krogen, då borde vi ha råd med den här enda procenten av våra rikedomar.

Norrmannen Erik Solheim som leder OECD:s biståndskommitté har pekat på det motsägelsefulla i att ta av biståndet, som skulle kunna minska behoven att fly, för att bekosta flyktingmottagande. Elisabeth Dahlin på Rädda Barnen anser att OECD:s regler måste förtydligas. Hon hoppas på den rödgröna rege­ringens löfte om att ta ett helhetsgrepp om utvecklingspolitiken, inklusive både bistånd och migration.

– Vi anser inte att man kan sätta två utsatta grupper, fattiga och flyktingar, mot varandra. Världen har förändrats, många konflikter pågår år ut och år in, men det betyder inte att man inte kan göra både och. Det behövs en strategisk ansats i stället för kortsiktiga lösningar där vi lappar och lagar, säger Dahlin.


Klicka på bilden för att få grafiken i större format


Nyhet. Biståndsministern försvarar svenska sättet att räkna


Foto: Paul Hansen

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) önskar att biståndet kunde få mer pengar och erkänner att hon förlorat den dragkampen i  regeringen. Men hon försvarar samtidigt att miljarder tas från biståndet till flyktingmottagning.

– Det är inget vi behöver ursäkta oss för. Det är ett giltigt sätt att räkna biståndet, säger hon. Läs hela artikeln

Fakta. Om OECD:s biståndsregler
  • FN har utfärdat en målsättning om att 1  procent av brutto­nationalinkomsten ska gå till bistånd. Sverige nådde målet första gången 1975. Under 1990-talet sjönk an­delen för att 2006 åter vara uppe på 1 procent.
  • 2014 satsade Sverige störst andel av brutto­nationalinkomsten på bistånd (1,1  procent) av alla OECD-länder.
  • OECD:s regler tillåter att biståndspengar används till flyktingmottagande i viss mån, men länderna tolkar det mycket olika. Sverige ligger i topp när det gäller att räkna av flyktingkostnader på biståndsbudgeten.
  • I förhållande till befolkningens storlek var Sverige 2014 det EU-land som hade det största flyktingmottagandet. Cirka 81 000 asylsökande kom förra året. Flest kom till Tyskland, 203 000.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.