Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Att vi skulle ha koppling till kriminalitet är absurt”

Foto: Anders Hansson

De är ett lärarpar i Lund. De är inte romer. Katarina och Per Ingelsgård kartläggs av polisen i det romska registret – kanske för att Pers syster i Malmö fått barn med en romsk man.

– Det är svårt att se någon annan förklaring. Men den förklaringen räcker inte, säger Per Ingelsgård, vars 86-åriga pappa också registrerats.

48-åriga Katarina Ingelsgård och 57-årige maken Per Ingelsgård skrattade först högt när de fick veta att de registrerats av polisen. De berättade för sina elever, som sett nyheten om registreringen av tusentals svenska romer på SVT:s Lilla Aktuellt.

På kvällen gick Katarina på personalfest. Hon hade roligt, skämtade med lärarkollegerna: jag är med i romregistret!

– Sen kom ilskan. Det är så fräckt! De vet inget om mig, om oss. När nu polisen säger att alla vi som registrerats har en koppling till kriminalitet blir det absurt, säger Katarina Ingelsgård.

Till kontrollmyndigheten SIN har polisen sagt att registren bara består av romer och ingifta. DN kan nu visa att kopplingen kan vara ännu mer avlägsen.

Per Ingelsgårds syster Karin Ingelsgård bor i Malmö. Hon har tre barn med en romsk man, Jeimi Demeter. Alla är registrerade. Liksom alltså Karins bror Per och svägerskan Katarina Ingelsgård i Lund – plus ytterligare två syskon som bor på andra håll i Skåne.

Även Pers och Karin Ingelsgårds 86-åriga pappa, som bor på ett äldreboende i Malmö, är kartlagd med namn, personnummer, adress och släktband.

– Jag besökte min far igår. Han har levt ett oerhört laglydigt liv, och har alltid varit noga med att göra rätt för sig. Att han skulle ha kopplingar till kriminella nätverk är bara så dumt, säger Per Ingelsgård.

Pers döda mors personuppgifter har också förts in i registret.

Enligt polisen är registren nödvändiga för att bekämpa kriminella nätverk. DN:s efterforskningar visar att det finns gott om ostraffade människor bland de 4 700 registrerade – men även personer som har dömts för brott.

59-åriga Jeimi Demeter – Karin Ingelsgårds sambo – satt för två år sedan häktad i arton dagar, misstänkt för bedrägeri. Senare friades han från alla misstankar. I somras fick han skadestånd från justitiekanslern för det oriktiga frihetsberövandet.

– Jag var oskyldig. Fast jag är inte Guds bästa barn heller. Jag har haft kronofogdeskulder, och i slutet på 70-talet satt jag inne en månad för misshandel. Men jag är förtidspensionär och lever inget kriminellt liv, säger Jeimi Demeter.

Han kan acceptera att polisen registrerat honom, säger han. Däremot förstår han inte varför hans tre barn är registrerade, eller varför hans 80-åriga pappa finns listad. Även farfar Markus Demeter, som föddes 1910 och dog 1970, är kartlagd.

– Min far och farfar var verkligen laglydiga zigenare. De hade respekt för polisen och fick respekt tillbaka. Farfar var hästhandlare och pappa gick över till att sälja bilar. Han började betala skatt på 1950-talet, när vi zigenare blev mantalsskrivna, säger Jeimi Demeter.

Genom åren har Jeimi Demeter mött vissa romer som har en kriminell livsstil.

– De säger ”varför ska vi sköta oss? Vi är utanför samhället i alla fall.” Kanske ska man inte prata om det i tidningen – men tyvärr resonerar somliga så. Fast det är ingen ursäkt för polisen att dra alla över en kam.

Att Jeimis svåger Per och hans hustru registrerats är ”sjukt”, menar han. Per Ingelsgård, läraren i Lund, håller med:

– Jag har egentligen inget emot övervakning. Varken kameraövervakning eller övervakning av kriminella. Men att registrera mig och min fru för att bekämpa kriminella nätverk går så långt bortom det.

Både Per och Katarina Ingelsgård undervisar mellanstadieelever. De försöker ge barnen tilltro till samhällets institutioner. Kartläggningen av tusentals romer gör det svårare, menar Katarina Ingelsgård.

– Jag tänker anmäla registreringen. Det är en principsak, säger hon.

Det är kriminalunderrättelsetjänsten i Lund som byggt upp och hanterat registren. Poliserna där vill inte berätta om hur de har tänkt, eftersom de är föremål för utredning om tjänstefel.

Enligt biträdande polisområdeschef Stina Karlgrund måste Per och Katarina Ingelsgård ha en koppling till kriminalitet.

– Annars hade de inte funnits i analysfilen. Någonstans i deras släktskap finns en koppling till kriminell verksamhet, säger Stina Karlgrund.

Hur avlägsen kan den kopplingen vara?

– Jag kan inte svara på det.

Även Per Ingelsgårds 86-åriga pappa samt hans döda mamma finns registrerade – vad är poängen med det?

– Återigen – jag kan inte svara. Det vet vår underrättelsetjänst.

Ni har vid polisen i Lund registrerat 4 700 människor över hela landet – har nödvändigheten i att föra in varje personuppgift granskats individuellt?

– Jag litar på att vår underrättelsetjänst hanterat detta korrekt. Men det kan vara så att det brustit i gallringen.

Du säger att registret handlar om kriminalitet, inte etnicitet. Men registret visar inte alls på kriminalitet. Den röda tråden som går att se är de romska släktbanden, ända bak till 1800-talet. Hur förklarar du det?

– Jag kan inte förklara det. Jag vet för lite om hur registret ser ut. Det är kriminalunderrättelsetjänsten som sitter på svaren, säger Stina Karlgrund.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.