Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-03 04:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/barn-rattigheter-ska-starkas-hallengren-till-socialutskottet/

Sverige

Barns rättigheter ska stärkas - Kristersson presenterar förslag

Ulf Kristersson (M) och Lena Hallengren (S).
Ulf Kristersson (M) och Lena Hallengren (S). Foto: Stina Stjernkvist/TT, Jessica Gow/TT

Regeringen vill gå fram med lagförslag som stärker placerade barns rättigheter.

Socialminister Lena Hallengren (S) kommer att träffa socialutskottet för ett samtal om lex Lilla hjärtat i nästa vecka. 

Under en pressträff på onsdagen presenterade Moderatledaren Ulf Kristersson en rad konkreta förslag på lagändringar som M vill lägga fram för utskottet under torsdagen. 

Efter granskningen av fallet Lilla hjärtat har flera politiska partier lovat förändringar som stärker barns rätt till trygghet och stabilitet - framför föräldrarnas rätt till sina barn.

Socialminister Lena Hallengren har nu begärt att få komma till socialutskottet för ett samtal om en lex Lilla hjärtat. 

– Jag vill informera om beredningsläget och säkra att det finns en bred uppslutning bakom lagskärpningar. Regeringen vill gå fram med lagförslag som stärker placerade barns rättigheter. Det som har hänt får inte hända igen, säger hon. 

Under onsdagsförmiddagen presenterade Ulf Kristersson en rad förslag - hämtade från tvångsvårdutredningen 2015 - som man vill lägga fram för socialutskottet under torsdagen. 

Det handlar bland annat om en ny bestämmelse i LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) där barnets inställning och relation till familjehemmet samt hur lång tid barnet vistats i familjehemmet ska vägas in i bedömningen om vården ska upphöra. 

– De här förändringarna attackerar precis de problem vi ser: långvarigt placerade barn som har rotat sig i en familj - då ska det barnets intresse och stabilitet vägas in mycket tydligare än föräldrarnas rätt att få tillbaka sitt barn, säger Kristersson.

Förslagen handlar också om att en obligatorisk prövning om vårdnadsöverflyttning (det vill säga att familjehemmet får vårdnaden om barnet) ska ske efter två år. Samt att prövningarna avgörs i förvaltningsdomstolar, inte i allmänna domstolar. 

M vill också ser fler nationella adoptioner, om det bedöms vara till barnets bästa. Bland annat genom att införa en regel om att adoption ska övervägas efter att ett barn varit placerad i ett och samma hem under en längre tid. Man vill också se över om nationell adoption ska kunna ske mot föräldrars vilja - exempelvis vid allvarliga fall av våld i hemmet. 

– De här förändringarna borde ha gjorts för länge sedan. Nu hoppas jag på ena bred politisk enighet kring lagändringarna, säger Kristersson. 

En statlig utredning presenterade redan 2015 förslag på förändringar i lagstiftningen för att stärka tvångsvårdade barns rättigheter. Men endast ett fåtal av förslagen har blivit verklighet. 

På frågan hur det kommer sig att regeringen inte tagit tag i  lagstiftningsförslagen förrän nu, svarar Lena Hallengren att betänkandet innehöll många förslag av delvis olika karaktär varav vissa kunde arbetas om till lagstiftningsförslag direkt och vissa behövde kompletteras. 

– Hittills har regeringen med grund i betänkandet lämnat fyra propositioner till riksdagen, säger hon. 

Förslaget om att barnets bästa ska väga tyngre än föräldrarnas rätt fick kritik under remitteringen av Justitieombudsmannen och flera domstolar. 

– Nästa vecka kommer vi att diskutera bland annat detta med utskottet i riksdagen. Vi behöver ett brett stöd för att snabbt nu kunna komma framåt, säger Hallengren.