Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Barn som blivit slagna tvingas vänta på hjälp

Grafik: DN
Tusentals barn drabbas när de inte får den snabba hjälp av rättsväsendet som de har rätt till. I snitt tar det 130 dagar från en polisanmälan till beslut om eventuellt åtal när barn under femton år misstänks ha utsatts för våld, visar en granskning från Rädda Barnen.

– De långa handläggningstiderna hos polis, åklagare och domstolar kan få förödande konsekvenser för det enskilda barnet. Hela den psykiska utvecklingen kan fördröjas, säger psykologen Åsa Landberg på Rädda Barnen.

Enligt organisationens granskning tar det ofta orimligt lång tid mellan polisanmälan och en eventuell rättegång.

– Lagen säger att det inte får ta mer än nittio dagar från en polisanmälan till beslut om eventuellt åtal i fall där barn under femton år misstänks ha blivit utsatta för misshandel eller grov misshandel. I hälften av alla förundersökningar överskreds tidsgränsen. Det är allvarligt eftersom det oftast handlar om en förälder som är misstänkt, säger Åsa Landberg.

Hon arbetar på Rädda Barnens mottagning för barn och unga i kris i Stockholm. Här tar man främst emot barn som utsatts för misshandel, sexuella övergrepp eller som bevittnat våld mot någon närstående. Under de senaste åren har mottagningen fokuserat extra mycket på barn som blivit slagna.

– Vi har tagit emot cirka fyrtio barn. Bland dem finns många exempel på orimligt långa handläggningstider och dessa barn far oerhört illa under väntan. Den statistik vi tagit fram visar att tusentals barn i Sverige befinner sig i samma situation och många av dem får inget stöd alls, säger Åsa Landberg.

För tio år sedan föreslog en statlig kommitté att en tidsgräns för utredningar av misshandel och sexualbrott mot barn skulle införas. Bakgrunden var att handläggningstiderna var för långa – till och med längre än för misstänkt misshandel av vuxna. Skillnaderna mellan olika delar av landet var också stora.

Åsa Landberg påpekar att när en nära anhörig misshandlar ett barn rasar världen samman. Att en förälder kan göra en illa är alltid något ofattbart, likaså att den andra föräldern inte sätter stopp.

– Att det tar så lång tid mellan polisanmälan, förhör och eventuell rättegång kan få svåra följder. Det kan handla om mer eller mindre allvarliga psykiska men. Men barnet tappar också lätt förtroendet för hela rättsväsendet och orkar kanske inte med skola eller kompisar. Jag vet barn som knappt klarat att ta in undervisningen under både ett och två år och sedan har mycket svårt att ta igen det de missat.

Åsa Landberg är förvånad över att politiker, poliser, åklagare och domare tycks ta ganska lätt på brott där barn är inblandade. Även om hon säger att hon mött många hängivna utredare och åklagare på lägre nivå.

– På många håll har handläggningstiderna snarare blivit ännu längre.

Ska snabbutredas

Lagen säger att barnmisshandel måste utredas snabbt och att extra hänsyn måste tas till barns utsatta situation. Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske – och senast inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet.
 

Såväl Rikspolisstyrelsen som Åklagarmyndigheten rekommenderar att ett första barnförhör hålls senast inom två veckor efter det att förundersökning inletts.
 

Källa: Åklagarmyndigheten

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.