Barn till invandrare har större chans att höja betyget

Personer med utländsk bakgrund diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Det leder till ökade klyftor i samhället. Därför ville DN undersöka om diskrimineringen börjar ännu tidigare – redan i skolan.

Genom att jämföra betygen för alla elever som gick ut årskurs nio förra året med hur eleverna presterade på nationella proven är det möjligt att se vilka elever som får ett högre slutbetyg av sina lärare.

Undersökningen visar dock att elever med båda föräldrarna födda utomlands i högre utsträckning än andra elever får ett högre slutbetyg än resultatet på nationella provet.
Skillnaden gäller alla de tre ämnena svenska, matematik och engelska.

Av niondeklassare födda i Sverige med utländsk bakgrund fick 36 procent högre betyg i matematik än vad de fick på de nationella proven. Det kan jämföras med 29,6 procent för elever med svenska föräldrar.

Statistiken baserar sig på en datakörning som Skolverket har gjort på uppdrag av DN.

– Det är intressanta uppgifter. Detta är viktigt och det behöver nu analyseras vidare. Vi arbetar med ett regeringsuppdrag där vi ska titta på kunskapskrav och betygsskalan. Där kommer detta nu ingå, säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverkets prov- och bedömningsenhet.

Andelen pojkar och flickor är lika stora i de båda grupperna. Däremot är en svaghet i jämförelsen att socio­ekonomiska faktorer som föräldrars utbildningsnivå och inkomst inte räknats in som variabler. Generellt vet man att föräldrar ­födda utomlands har en genomsnittligt lägre utbildnings- och inkomstnivå, men om det kan förklara skillnaderna i de ökade möjligheterna för barnen att få högre betyg jämfört med nationella provet är alltså oklart.

Det krävs fördjupad analys för att dra slutsatser om skillnaderna.

Syftet med nationella prov är i huvudsak att bidra till en likvärdig och rättvis betygsättning. Alla elever i Sverige får samma prov och alla får ett provbetyg som ska fungera som underlag inför slutliga betyget i ämnena.

Det är oklart vad som ligger bakom skillnaderna mellan personer med utländsk bakgrund och svensk bakgrund. En möjlig förklaring, enligt Karin Hector Stahre, är att elever med utländsk bakgrund generellt kan ha svårare med skriftliga prov.

– Naturligtvis påverkar ens språkliga färdigheter resultatet på ett nationellt prov, särskilt de skriftliga färdigheterna. Lärare ser detta och prövar elevernas kunskaper vid flera tillfällen och på olika sätt. De kan då se att eleverna visar kunskaperna på annat sätt.

Elever med invandrarbakgrund har generellt lägre betyg än elever med svenskfödda föräldrar. Det kan däremot inte förklara resultatet i DN:s undersökning, eftersom skillnaderna syns även i de högre betygen. Av de niondeklassare födda i Sverige med utländsk bakgrund som fick D i nationella provet i matematik så fick 42,5 procent högre slutbetyg. Det kan jämföras med 36,4 procent för elever med svenska föräldrar.

– Om någon grupp missgynnas eller gynnas är det allvarligt och då måste vi försöka ta reda på vad det kan bero på. Vi behöver göra fler analyser. Till exempel på skolnivå för att få ett bättre underlag. Inget svar är enkelt och vi har ingen enkel förklaring, säger Karin Hector Stahre.

En av de saker som Skolverket vill analysera ytterligare är det faktum att mönstret ser annorlunda ut för de elever som fick underkänt på de nationella provet – betyg F. Till skillnad från betygstegen A till E, så får personer med invandrarbakgrund som blir underkända i de nationella proven i lägre utsträckning ett högre slutbetyg, jämfört med sina klasskamrater.

Erica Lindahl är forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som tidigare har studerat skillnaden i betygssättning. I hennes studie från 2007 såg hon precis som DN att elever med utländsk bakgrund höjde sig oftare än snittet. Samma sak gällde flickor.

– Det är väldigt intressant att samma trend syns när det gäller både kön och bakgrund. En anledning skulle kunna vara att både grupperna generellt anses diskrimineras de på arbetsmarknaden. Därför kanske lärare är särskilt noga med att inte vara för hårda mot dem i betygsättningen. Men det saknas vetenskapliga bevis för att det är så, säger Erica Lindahl.
Hon anser inte att det utifrån undersökningens resultat går att påstå att vissa elever får högre betyg än vad de förtjänar.

– Den slutsatsen stämmer inte med tidigare forskning. Betyg är fortfarande en tydligare indikator för hur det kommer att gå för eleven på arbetsmarknaden än vad provresultat är, säger hon.

Skolinspektionen har till uppgift att granska rättningen av nationella proven och gör varje år en ombedömning av ett urval prov. Myndighetens utvärdering av proven visar att bland annat pojkar och elever med utländska föräldrar bedöms något hårdare, och därmed får lägre resultat, när lärarna rättar proven.

Det skulle kunna förklara varför många elever med utländsk bakgrund sedan höjer sina slutbetyg, men förklarar inte varför flickor också gör det.

– Resultaten på de nationella proven kan inte ses som ett slutgiltigt facit över en elevs hela kunskapsnivå. Även i rättningen av dem finns inslag av bristande likvärdighet, säger Peter Ekborg, enhetschef på Skolinspektionen.