Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 18:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/barnen-blir-inte-sa-sjuka-av-coronaviruset-men-ar-de-anda-smittspridare/

SVERIGE

Barnen blir inte så sjuka av coronaviruset – men är de ändå smittspridare?

Barn sprider infektionssjukdomar hejvilt till vardags – men sprider de nya coronaviruset trots att de inte tycks bli så sjuka?
Barn sprider infektionssjukdomar hejvilt till vardags – men sprider de nya coronaviruset trots att de inte tycks bli så sjuka? Foto: Mickan Palmqvist

För varje dag som går ökar trycket på regeringen att stänga Sveriges skolor i kampen mot det nya coronaviruset.

Småbarn är experter på att sprida infektionssjukdomar. Men de verkar inte bli särskilt sjuka av viruset som just nu lamslagit stora delar av världen.

Sprider de covid-19 utan att det märks?

LYSSNA PÅ ARTIKELN.  
Barnen blir inte så sjuka av coronaviruset – men är de ändå smittspridare?
0:00 / 16:44

En stor skylt sitter på entrédörren: ”DET GÅR LÖSS OCH SPRINGMASK. Det är därför mycket viktigt att ni kammar barnen extra så slipper vi spridning.”

Vissa saker förändras inte i förskolans värld, trots det nya coronaviruset. Här sprids sjukdomar regelmässigt och det fortsätter de att göra även nu. Utöver löss och springmask går det influensa, förkylningar och magsjuka. Små barn struntar i förhållningsorder som att hosta i armvecket eller låta bli att gräva i näsan. De är dåliga på att hålla avstånd och umgås gärna tätt i små högar under sagoläsning eller tågbanebyggande.

Barn är riktiga smittohärdar. Varje vinter blir familj efter familj utslagna av magsjukevirus de drar hem från förskolan. Även i skolan umgås barn nära varandra och smittar varandra med influensa och andra virus.

Men sprider barn det nya coronaviruset?

I land efter land stängs skolorna i försök att hindra och sakta ned smittspridningen.

Utbrottet av det nya coronaviruset har snabbt nått nästan 250.000 fall. Allt fler länder rapporterar inhemsk spridning. I Sverige har fler än 1.400 fall bekräftats. De flesta har än så länge smittats utomlands eller i kontakt med människor som har varit utomlands. Men nu finns det också samhällsspridning av viruset.

Förskolorna är fortfarande öppna när denna artikel skrivs, men föräldrar håller barnen hemma ändå på många håll.
Förskolorna är fortfarande öppna när denna artikel skrivs, men föräldrar håller barnen hemma ändå på många håll. Foto: Mickan Palmqvist

I Sverige håller än så länge förskolor och grundskolor öppet. Trycket på att stänga dem ökar.

Oroliga föräldrar håller barnen hemma. I barntäta Stockholmsstadsdelen Hägersten-Liljeholmen är hälften av alla förskolebarn frånvarande från förskolan.

Att de är hemma kan bero på fler saker än att deras föräldrar inte vågar släppa iväg dem. Exempelvis har riktlinjerna för sjukdomar skärpts hos förskolorna – minsta lilla lindriga symptom på luftvägsinfektion så ska barnet skickas hem och sedan stanna hemma, tills det har varit symptomfritt i två dagar. Eftersom det mesta tyder på att barn generellt inte drabbas särskilt hårt av det nya coronaviruset kan också ett lite småsnorigt barn vara smittat.

Att stänga förskolor och skolor är inget lätt beslut. Om föräldrarna måste jobba finns risken att mor- och farföräldrar tar hand om barnen i stället. Äldre har en kraftigt ökad risk att bli svårt sjuka och dö av det nya coronaviruset och behöver skyddas just nu.

”Det skulle aldrig vara aktuellt att stänga skolor för att rädda barnen”, säger statsepidemolog Anders Tegnell.
”Det skulle aldrig vara aktuellt att stänga skolor för att rädda barnen”, säger statsepidemolog Anders Tegnell. Foto: Alexander Mahmoud, Alexander Mahmoud, Alexander Mahmoud, Alexander Mahmoud

– Vi får många frågor om varför vi inte stänger skolorna. De riktigt små blir nästan inte sjuka alls. Det skulle aldrig vara aktuellt att stänga skolor för att rädda barnen, säger statsepidemiologen Anders Tegnell på en presskonferens på onsdagen.

Länder med stora utbrott rapporterar alla liknande resultat. Av fler än 55.000 fall i Kina var bara 2,4 procent barn. I Sydkorea är 4,2 procent av fler än 8.000 fall under 18 år. Av Italiens fler än 22.000 sjuka var bara 1,2 procent under 18 år.

Få av barnen blir svårt sjuka och ännu färre avlider. Ännu har inget barn i Sydkorea eller Italien dött. Bara ett fåtal dödsfall bland barn har rapporterats i hela världen.

Varför? Den frågan ställer sig experter världen över.

Barn har svårt att hålla distans.
Barn har svårt att hålla distans. Foto: Mickan Palmqvist

– Jag har träffat föräldrar på akutmottagningen som har suttit och gråtit för att deras barn har feber. De är rädda för att barnen har det nya coronaviruset. Men de allra flesta är mer avslappnade eftersom de har hört att barn inte blir så sjuka, säger Jonas Ludvigsson.

Han är barnläkare i Örebro och professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. De barn han möter på akuten misstänks inte ha det nya coronaviruset, då skulle de ha hamnat på infektionskliniken i stället.

– Jag brukar förklara för föräldrarna att det oftare är influensa, rs-virus eller rhinovirus. Men om barnen behöver läggas in på sjukhus för misstänkt influensa tar vi också prov för det nya coronaviruset. Vi berättar alltid för föräldrarna att vi tar det provet så att de inte ska tro att vi misstänker sjukdomen i smyg men inte säger något.

Hittills har han inte på det här sättet hittat något fall av det nya coronaviruset hos något barn med svår luftvägsinfektion. Däremot har smittan hittats hos vuxna i regionen.

Jonas Ludvigsson är barnläkare i Örebro och professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet
Jonas Ludvigsson är barnläkare i Örebro och professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet Foto: Gustav Mårtensson/KI

Jonas Ludvigsson är inte den enda som tror att siffrorna inte ger hela bilden, att många barn är så lindrigt sjuka att de inte upptäcks.

Däremot är experterna oense om huruvida barnen sprider smittan utan att vi vet om det.

Blinka lilla stjärna där

Hur jag undrar var du är

Fjärran lockar du min syn

Likt en diamant i skyn

Blinka lilla stjärna där

Hur jag undrar var du är

Två gånger i rad sjunger barnen på Pysslingens förskolor, som finns på flera olika ställen i landet, den klassiska barnvisan medan de tvättar händerna. Det tar ungefär 30 sekunder.

– Vi stärker upp de vanliga rutinerna nu. De vuxna i förskolan är i regel väldigt bra på den här typen av hygien, de är vana vid att hantera exempelvis magsjuka, säger Sara Jiveskog, rektor på Pysslingens förskolor.

Många förskolor jobbar just nu extra hårt med handtvätt, även om det är ett naturligt inslag i deras vanliga verksamhet. Barnen sjunger och leker för att tvätta tillräckligt länge.
Många förskolor jobbar just nu extra hårt med handtvätt, även om det är ett naturligt inslag i deras vanliga verksamhet. Barnen sjunger och leker för att tvätta tillräckligt länge. Foto: Mickan Palmqvist, Mickan Palmqvist

Förskolebarnen är också vana vid att händerna ska tvättas flera gånger om dagen. Nu är det extra viktigt att komma ihåg: varje gång de kommer in efter utelek, före lunchen, efter lunchen, före mellis och efter mellis.

– Med de allra yngsta får man hjälpa till mer, hitta på vattenaktiviteter och locka med annat, säger Sara Jiveskog.

Vardagen fortsätter alltså ungefär som vanligt, förutom att antalet barn i förskolorna och skolorna åtminstone i Stockholmsregionen är betydligt färre. Och samma sak gäller för personalen. Många är hemma med förkylningssymptom.

– Vi håller förskolan öppen för friska barn och pedagoger och ju mer vi kan begränsa att smittan kommer in, desto bättre. Vi jobbar ungefär som vi brukar, men själva handtvättningsmomentet behöver ta längre tid nu. Vi måste få till den extra stunden för att bryta sönder skalen på viruset, tvätta länge så de spricker, säger Sara Jiveskog.

– Det är mycket möjligt att vi missar lindriga fall. Det är också normalt vid ett sjukdomsutbrott, berättar Maria van Kerkhove, WHO:s chef för sjukdomsutbrott vid en presskonferens i Genève.

Italien
Andel rapporterade fall per åldersgrupp till och med 15 mars
Italien

Världshälsoorganisationen har haft flera presskonferenser i veckan sedan mitten av januari. Numera hålls presskonferensen utan journalister på plats. De får ringa in eller följa via Twitter.

I början av ett utbrott fokuserar sjukvården och smittskyddsmyndigheter på de svårast sjuka, de som söker vård. Allt eftersom upptäcks fler lindriga fall. Somliga blir smittade, men får inga symptom. De är ännu svårare att upptäcka. För att ta reda på hur många som blivit infekterade av det nya coronaviruset, men inte blivit så sjuka att de har sökt vård, behövs studier där man letar efter antikroppar. Några sådana finns ännu inte.

WHO och de flesta experter är ändå överens om att det finns ett stort mörkertal av både vuxna och barn som har varit smittade, men som aldrig har behövt kontakta sjukvården.

– Barn får ju andra typer av infektionssjukdomar som andra typer av coronavirus, influensa och rs-virus. Det är svårt att tro att de inte skulle få det nya coronaviruset, säger Jonas Ludvigsson.

Barn blev generellt inte heller svårt sjuka i sars, som orsakas av ett annat coronavirus.

Kina
Andel rapporterade fall per åldersgrupp på Fastlandskina till och med 11 februari
Kina
Källa: CCDC

Data från det pågående utbrottet hittills borde lugna oroliga föräldrar, tycker han och hänvisar till en stor studie på fler än 44.000 bekräftade fall från Kina. Drygt två procent av dem var barn. Bara någon procent av dessa barn blev allvarligt sjuka, ännu färre svårt sjuka.

– Jag tror att många fler i Hubei-provinsen har smittats men inte testats på grund av milda symtom. Om det i en mycket större grupp då inte finns enstaka dödsfall bland barn så tycker jag att man kan säga att barn blir smittade, men de blir oftast inte svårt sjuka, säger han.

Av de nästan 10.000 dödsfallen rapporterade i världen finns få barn. Det finns en studie från Kina där man sett att ett fåtal barn blivit mycket svårt sjuka. En 14-årig pojke dog. I en annan studie avled en tio månader gammal bebis. Det barnet hade en underliggande sjukdom.

Maria van Kerkhove, chef för WHO:s krisenhet.
Maria van Kerkhove, chef för WHO:s krisenhet. Foto: Fabrice Coffrini/AFP

– Vi måste vara förberedda på att barn också kan drabbas hårt och dö. Men det vi ser i rapporter från många länder är att barn verkar ha en lindrigare sjukdom, säger Maria van Kerkhove, vid en presskonferens på onsdagen.

Precis som med vuxna så finns det barn som har underliggande sjukdomar. Barn som tillhör riskgrupp och exempelvis erbjuds gratis influensavaccin i Sverige varje år. Klarar de också av en infektion av det nya coronaviruset? Det är svårt att svara på.

– Man kan inte utesluta att barn med en extremt svår akut pågående sjukdom kan dö om de drabbas av det nya coronaviruset. Men de kanske hade dött ändå. Barn med kroniska sjukdomar som till exempel diabetes finns ju även i Sydkorea, Italien och Kina, och ändå finns inga rapporter om sådana dödsfall, säger Jonas Ludvigsson.

Sydkorea
Andel rapporterade fall per åldersgrupp till och med 18 mars
Sydkorea

Varför barns sjukdom generellt sett är lindrigare vet man inte. Jonas Ludvigsson skriver på en översiktsartikel av studier på barn och det nya coronaviruset till den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

– Det finns framför allt tre hypoteser som förs fram i studierna. En är att barns vita blodkroppar reagerar annorlunda på det nya coronaviruset än vuxnas. Den andra hypotesen är att de receptorer som viruset binder till i kroppen inte är lika utvecklade hos barn som hos vuxna. Den tredje möjligheten är att barn drabbas av många virus inklusive andra coronavirus och därför har något skydd, säger Jonas Ludvigsson.

När det gäller andra virussjukdomar är barn ofta att betrakta som riktiga smittohärdar. Tiotusenkronorsfrågan är om barn kan smitta ner vuxna med det nya coronaviruset, trots att de själva på sin höjd hostar lite grann.

WHO har på många presskonferenser dementerat att smittspridningen och utbrottet drivs på av så kallad asymtomatisk spridning, att man smittar utan symtom. De fallen är sannolikt väldigt få.

Vantar kan vara bra i smittskyddssynpunkt. Men det hjälper inte när barnet plötsligt börjar slicka på gungan, exempelvis.
Vantar kan vara bra i smittskyddssynpunkt. Men det hjälper inte när barnet plötsligt börjar slicka på gungan, exempelvis. Foto: Mickan Palmqvist

Även om det cirkulerar mindre studier och enskilda rapporter om att barn ska sprida smittan så är barnens roll i pandemin inte klarlagd. WHO:s expertgrupp i Kina hittade inga fall där barn smittat sina föräldrar, men utesluter inte att det kan ske. Inte heller finns det några rapporter om utbrott på skolor, enligt Maria van Kerkhove, även om hon medger att det kan bero på att många skolor har stängt.

Jonas Ludvigsson tror att barn inte är särskilt smittsamma om de inte är särskilt sjuka.

– Eftersom de har få symtom borde de sprida mindre virusmängd. Hostar eller nyser de inte så sprider de ju heller inte viruset i så stor utsträckning eftersom det sprids via droppsmitta.

Men det är bara en gissning i nuläget. Det har publicerats ett antal studier om det nya coronaviruset och barn. Men de flesta är små och i ett för tidigt skede för att ge tydliga svar. I en liten studie har man till exempel sett virusutsöndring i barnens avföring även efter symtomen försvann, men man vet inte om det innebär att de är smittsamma.

Utbrottet av det nya coronaviruset har bara pågått i 12 veckor och många frågetecken kvarstår.

Men om barn sprider det nya coronaviruset effektivt kommer utbrottet bli mycket svårare att stoppa.

Ämnen i artikeln

Skolan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt