Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 12:55 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/barnfattigdomen-fortsatter-att-oka/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Barnfattigdomen fortsätter att öka

Barnfattigdomen är det nya slagträet i den politiska debatten. Och ökningen som Rädda Barnen redovisade nyligen ser ut att fortsätta.

– Inget pekar på att 2011 blir bättre, säger professor Tapio Salonen, som skrev rapporten.

Rädda Barnens undersökning väckte stor uppmärksamhet när den kom i februari. Den visade att organisationens mått på barnfattigdomen, som stadigt minskat från 1997 till 2007, ökat 2008, från 209.000 barn till 220.000.

– Det var ett trendbrott som kommer att förstärkas under 2009 och 2010. Och det finns inget som pekar på att 2011 skulle bli ett bättre år, säger professor Tapio Salonen, som skrev rapporten.

Rädda Barnen väger samman två mått när de mäter barnfattigdomen: dels de hushåll som får försörjningsstöd, dels de som har låg inkomststandard.

Siffrorna för det senare måttet släpar efter, men statistiken för försörjningsstöd visar på en fortsatt ökning. Mellan 2007 och 2008 ökade antalet barn som fick det stödet med 2.022 barn. Mellan 2008 och 2009 var ökningen 12.100 barn, enligt Socialstyrelsen.

Till det kommer Rädda Barnens andra mått, låg inkomststandard. Det mäts utifrån disponibel inkomst dividerat med ett mått för levnadsomkostnader. Anledningen till att också det används är att många människor är berättigade till försörjningsstöd, men ansöker aldrig om det. För 2008 var ökningen ungefär lika stor, procentuellt sett, i båda mätgrupperna.

Efter rapporten har oppositionen sett ett nytt politiskt slagträ. Den nye S-ledaren tar upp frågan så fort han kan.

– Barnfattigdomen hör hemma i Reinfeldts Sverige men inte i Socialdemokraternas Sverige, sade Håkan Juholt i sitt tal på partikongressen.

Men det resonemanget avfärdar Tapio Salonen.

– Det är ju helt fel, säger han.

Ökningen 2007–2008 skedde från en nivå som var den lägsta sedan 1991. Under Göran Perssons regering 1997 var 432.000 barn klassade som fattiga, alltså mer än dubbelt så många som 2007.

Finansminister Anders Borg och socialminister Göran Hägglund framhåller att man höjt flerbarnstillägget och ska höja bostadsbidraget, men de utesluter inte åtgärder i höstbudgeten.

– Jag tycker att det här är en fråga som vi tar med oss inför höstens budgetarbete, säger Borg.

Barnfattigdom

Begreppet fattigdom är mångfacetterat och svårdefinierat.

I dag definieras det ofta i förhållande till vad som är normalt i det land där individen lever.

Rädda Barnen talar om fattiga barn medan SCB talar om personer som riskerar att bli ekonomiskt utsatta.

I Sverige mäts absolut fattigdom, det vill säga inkomst som understiger en viss gräns.

Socialdepartementet definierar barnfattigdom som andelen barn vars föräldrar får försörjningsstöd (socialbidrag).

Enligt det måttet var det 7 procent av barnen, 124.000, som 2008 var fattiga.

Rädda Barnen mäter genom att lägga till ett mått, låg inkomststandard, som är disponibel inkomst dividerad med en norm för levnadsomkostnader.

Enligt de två måtten blev barnfattigdomen 11,5 procent, 220.000 barn, 2008. (Överlappningar mellan de två måtten dras ifrån).

EU använder ett relativt fattigdomsbegrepp.

Det uppnås genom att en fattigdomsgräns sätts vid 60 procent av medianinkomsten i ett land.

Det mäter i första hand inkomstskillnader inom ett land.

Även om den absoluta fattigdomen minskar, kan den relativa fattigdomen öka, om de välbärgades inkomster stiger kraftigare än för dem med låga inkomster.

Källa: Rädda Barnen, Socialdepartementet, SCB

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.